Fråga om vårdnadshavares rätt till insyn i ett ärende hos socialtjänsten
Är de lagligt att utesluta den ena föräldern ur en utredning på socialen om man har delad vårdnad av barnen?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Barnets bästa ska vara vägledande
Barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare enligt (6 kap. 13 § föräldrabalken) gäller vad som sägs enligt (6 kap. 11 § föräldrabalken) vilket innebär att vårdnadshavaren har en rätt- och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.
Samtidigt framgår att om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare där endast den ena samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller någon av punkterna 1-4 (6 kap. 13 a § första stycket föräldrabalken). Ett beslut enligt första stycket kan däremot överklagas till allmän förvaltningsdomstol (6 kap. 13 a § andra stycket föräldrabalken).
Vidare framgår det av socialtjänstlagen att det vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Bestämmelsen i socialtjänstlagen innebär ett förstärkt barnperspektiv i överensstämmelse med artikel 3 i FN:s barnkonvention. Med åtgärder avses individuella utredningar, stöd och behandlingsinsatser. Om det föreligger en intressekonflikt mellan barn och vuxna ska barnets intresse i princip alltid äga företräde (1 kap. 2 § socialtjänstlagen). Det åligger även på socialnämnden att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden (5 kap. 1 § socialtjänstlagen).
Kommunen har även en skyldighet att sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor om vårdnad, boende, umgänge och frågor som gäller barnets försörjning. Kommunen ska även sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det (5 kap. 3 § socialtjänstlagen).
Bestämmelser enligt förvaltningslagen
En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. Bestämmelsen ger uttryck för legalitetsprincipen och för att utesluta den ena föräldern måste det finnas någon form av normmässig förankring. Exempel på sådant författningsstöd kan vara de allmänna bestämmelserna i lagen eller detaljerad reglering i tillämplig speciallagstiftning (5 § förvaltningslagen).
Om vårdnadshavaren är att anse som part i ärendet har denne rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Bestämmelsen innebär en möjlighet för den som är part (vårdnadshavaren) att under handläggningens alla stadier skaffa sig en fullständig insyn i allt beslutsunderlag som har tillförts ärendet. Partsinsyn innebär en rätt för en part att få en kopia av det material som har tillförts ett ärende oavsett om handlingarna är allmänna eller inte. Partsinsynen gäller i alla slags ärenden och under hela handläggningstiden (10 § förvaltningslagen).
Om vårdnadshavaren är att anse som part har socialtjänsten även en kommunikationsplikt. Innan socialtjänsten fattar ett beslut i ett ärende ska socialtjänsten, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part (vårdnadshavaren) om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Det är den grundläggande principen att ingen ska dömas ohörd. En regelrätt kommunikation förutsätter att socialtjänsten aktivt både informerar vårdnadshavaren om uppgifter som har tillförts ärendet och ger denne tillfälle att lämna synpunkter på innehållet i uppgifterna. Kravet på kommunikation omfattar enbart sådant material som utgör underlag för beslutet, inte varje uppgift som har tillförts ärendet utifrån. Kommunikationsskyldigheten är dock inte lika omfattande som partsinsynen (25 § förvaltningslagen).
De begränsningar som kan följa av sekretess
Samtidigt finns det undantag till denna rätt att få ta del av informationen och det är de begränsningar som följer av regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. Om vårdnadshavaren inte ska få insyn i ärendet krävs att det är av synnerlig vikt av hänsyn till något allmänt intresse eller enskilt intresse (barnets bästa) att sekretessen inte röjs. I sådana fall ska socialtjänsten lämna vårdnadshavaren upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att vårdnadshavaren ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse (barnets bästa) som sekretessen ska skydda (10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen).
Vidare gäller att sekretess till skydd för enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare (12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Enligt (6 kap. 11 § föräldrabalken) har dock en vårdnadshavare rätt eller skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således vårdnadshavaren som, i sin egenskap av den unges ställföreträdare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges befogenheter när det gäller rätten att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet. Om en omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv har lämnat sekretessbelagda uppgifter till t.ex. en läkare torde dock vårdnadshavaren inte kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen.
Bestämmelsen gäller oavsett barnets ålder. Det krävs att det men (skada) som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende
Sekretess gäller även inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen).
Slutsats
För att socialtjänsten ska ha rätt att utesluta den ena vårdnadshavaren krävs alltså stöd i lag eller så måste det ligga i barnets intresse med beaktande av barnets bästa. Om vårdnadshavaren anser att ett beslut har gått honom eller henne emot finns alltid en möjlighet att överklaga beslutet enligt (40 § förvaltningslagen) och inom tre veckor från den dag den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten (44 § förvaltningslagen).
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
