Fråga om tryckfrihetsbrott när person spridit information om politiker
Hej!
Jag undrar om jag kan bli anmäld för förtal, förgripelse mot tjänsteman eller liknande om jag på sociala medier ifrågasätter en t ex en partiledares lämplighet som förälder med hänvisning till medias rapporter om hens partivänners sexuella övergrepp mot barn och skyddande av pedofiler?
Enligt yttrandefrihetsgrundlagen har jag rätt att dela artiklar och uttrycka mina känslor och åsikter.
"1 kap. Yttrandefriheten enligt denna grundlag
Syfte och grunder
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802)."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469
Om jag dessutom inte anger några namn i inlägget eller kommentaren borde jag inte kunna dömas för något brott då jag inte har utpekat något person.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter. Tryckfrihetsförordningen ger var människa en rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället och som innebär landsförräderi eller spioneri.
Yttrandefrihetsgrundlagen som du var inne på innebär en rättighet att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats. Om något förmedlas som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om staten eller samhället skadas genom att något publiceras som innebär landsförräderi eller spioneri.
Enligt (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen) gäller att de gärningar som anges i (7 kap. 2-22 § tryckfrihetsförordningen) ska anses vara yttrandefrihetsbrott om de begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. I detta fall är förtalsbestämmelsen i (7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen) tillämplig. Vid förtal krävs att den utpekade ska ha utsatts för andras missaktning vilket innebär att uppgiften ska vara nedsättande. Den utpekade ska kunna identifieras. Det krävs dock inte att var och en som tar del av framställningen förstår vem som avses. Det räcker att en enstaka person gör det.
Samtidigt finns försvarlighetsundantaget i ( 7 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen). Uppgifter som i förtalsbestämmelsens mening är nedsättande för andra människor förekommer i stor utsträckning i massmedia. Att det mesta av detta inte är straffbart beror på att uppgiftslämnande som bedöms försvarligt är tillåtet, under vissa ytterligare förutsättningar. Försvarlighetsbedömningen ska göras med beaktande av samtliga omständigheter. I huvudsak rör det sig om att väga allmänintresset av att en uppgift av det slag saken rör får lämnas mot den enskildes anspråk på anseende och integritet.
Massmediernas verksamhet bedöms typiskt sett tjäna ett allmänintresse, som väger tungt vid försvarlighetsbedömningar enligt bestämmelsen. Typexempel på försvarligt uppgiftslämnande är när massmedierna publicerar uppgifter som rör korruption, misskötsel av ämbeten, slöseri med allmänna medel, oegentligheter i affärsverksamheter etc. och pekar ut offentliga eller inflytelserika personer som ansvariga. I princip gäller att ju mer ansvarsfulla uppgifter en person har, desto mer får vederbörande tåla i form av kritik och ifrågasättanden.
Det gäller på områden som politik, rättsväsende, förvaltning, näringsliv, konst, artisteri, elitidrott, vetenskap och publicistik. Ansvarsfrihetsregeln har störst betydelse för den allmänna nyhetsförmedlingen. Men den är inte begränsad till massmedierna. Samma anspråk på yttrandefrihet kan resas för vetenskapliga, konstnärliga och andra framställningar som vänder sig till allmänheten. Försvarlighetsbedömningen ska i princip göras utan beaktande av om den uppgift som lämnats är sann eller inte. Prövningen ska inriktas på vad slags uppgift det rör sig om samt i vilket sammanhang och i vilket syfte den lämnats.
Förtalsbestämmelsen med anknytning till dig som privatperson framgår av bestämmelserna i brottsbalken. Enligt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken) gäller att den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. Med beaktande av försvarlighetsundantaget skulle jag våga påstå att du inte kommer riskera att bli åtalad för förtal. Att vara politiker innebär att man ständigt blir granskad och kritiserad av såväl massmedia som privatpersoner. Det är en del av demokratin vilket har sina för- och nackdelar. Att du kritiserat den här personen på sociala medier är därmed ett typexempel på när den vanliga medborgaren bör ges en rätt att fritt få uttrycka sina tankar och åsikter utan att riskera att bli åtalad.
Hoppas du fick svar på din fråga!
