Fråga om skilsmässa och vårdnad om gemensamt barn
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Den frågan du ställer har många lager i sig då familjerättens regler och processrättens regler båda blir tillämpliga för att lösa situationen. Man brukar dela upp alla tvistemål som antingen dispositiva eller indispositiva, detta har betydelse då en skilsmässa är ett familjerättsligt och som en tumregel så är de flesta sådana mål indispositiva. Detta innebär att vissa specifika regler gäller och att förlikning inte är tillåtet utan domstolen har rollen att lösa konflikten om vårdnad, boende och umgänge med utgångspunkten i principen om "barnets bästa" (6 kap 2a§ Föräldrabalken, FB). Under tiden målet om skillsmässan pågår så kan domstolen belsuta om frågor kring vårdnaden av barnet, umgänge och boende som gäller fram tills domen för skilsmässan vinner laga kraft (14 kap 5§ 5 st Äktenskapsbalken). När skilsmässan sedermera är uppklarad kan vårdnadshavarna själva bestämma hur vårdnaden av barnet ska utövas, var denne ska bo eller hur umgänge ska ske. (jfr 6 kap 6§ 2st jfr 6 kap 14a § 2st jfr 6 kap 15a § FB). Enligt juridisk doktrin har sakkunniga framfört att avtal om mellan vårdnadshavarna har samma verkan som en dom och kan alltså verkställas om ex. enda vårdnadshavaren inte följer det som avtalats (21 kap 1 och 1a§§ FB).
Gällande den frågan som du ställer så har inte, som huvudregel, en vårdnadshavare rätt att neka den andra vårdnadshavaren att träffa sitt barn och utöva sitt ansvar som vårdnadshavare om rätten har beslutat att ni ska ha gemensam vårdnad (6 kap 2§ 1-2 st FB). Det finns ett undantag för när en vårdnadshavare kan få undanhålla barnet från den andra vårdnadshavaren - om barnet far illa (6 kap 2a§ FB). Då är ju inte gemensam vårdnad längre det bästa för barnet och det är en grund för att på ena vårdnadshavarens begäran i domstol få ensam vårdnad (6 kap 5§ 2st FB). Ni som vårdnadshavare måste alltså som utgångspunkt vara överens om hur ex. vårdnaden ska ske så att barnets bästa kommer i första hand, detta innebär att ni själva kan behöva göra avkall på vissa saker och kompromissa så att ni kommer överens för annars kan ni respektive mista vårdnaden då någon av er inte framstår som lämpliga/ansvarsfulla i rättens ögon.
En annan mycket relevant aspekt på din fråga är att en vårdnadshavare som vägrar att överlämna barnet till den andra vårdnadshavaren kan bli åtalad för enligt 7 kap 4§ Brottsbalken för egenmäktigt förfarande med barn - om det är påkallat ur allmän synpunkt (7 kap 6§ Brottsbalken). Anledningen till den mer begränsade möjligheten att väcka åtal är för att lagstiftaren vill till stor del respektera familjelivet och inte göra ingripanden om det inte är absolut nödvändigt, det kan annars uppfattas som mycket upprörande och alla tvister som handlar om barn omhändertas med mycket stor försiktighet.
Hoppas du fått klarhet angående din fråga. Om du har ytterligare funderingar så tveka inte på att höra av dig till oss.
Med vänliga hälsningar
Johanna Wallin
