Fråga om fördelning och värdering av arv. Samt om någon dödsbodelägare kan ha förtur till att få viss egendom på sin lott.
Vi är 8 arvingar varav tre brorsdöttrar (pg a hans bortgång) efter en förälder. Mammas vilja sälja allt utom det vi vill ha som minne. Så 90% säljs, 10% slängs rakt förmodligen. Övriga ekonomiska frågor är utredda.
Problemet är att minst två syskonen säger att dom inget vill ha. Men har fått "plocklista" från sina barn. Alla barnbarnen har inte haft samma förutsättningar tillgång till boendet.
En arvtagare är barnlös.
Hur hanterar man detta? Har arvtagarna rätten på sin sida att först få se ut det de vill spara som minne. Och blir det något över så kan de arvtagare som har plocklista ta till sina barn.
Och hur gör man en jämn och rättvis fördelning bedömning av värdet för respektive arvtagare, inklusive arvtagarna som också tagit till sina barn, och den barnlösa arvtagaren.
Vi ska ha bouppteckning och genomgång av lägenheten den 25/2 så jag skulle vara tacksam att få ett svar innan dess.
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga aktualiserar lite olika generella arvsrättsliga frågor, som jag i mitt svar kommer behandla var för sig under olika rubriker. Den rättsliga reglering som aktualiseras är framför allt ärvdabalken (ÄB).
Fördelning av arvet
Den första frågan som bör behandlas är frågan om hur arvet ska fördelas. Utifrån din fråga har jag inte förstått exakt vilket släktskap varje av de åtta arvingarna hade i förhållande till den avlidne. Därför kommer i det följande att i generella drag kort redogöra för vad som gäller enligt ärvdabalken.
Det är så kallade bröstarvingar (barn till den avlidne), när sådana finns, som har lika rätt till allt arv. När bröstarvingar finns ska de alltså dela lika på hela kvarlåtenskapen (se 2:1 ÄB). Om något eller flera av barnen är avlidna flyttas dennes arvsrätt ner till eventuella barnbarn (se 2:1 andra stycket ÄB). Om inga sådana barnbarn till en avliden bröstarvinge finns ärver istället bara de övriga levande bröstarvingarna. Detta kan illustreras med ett exempel.
Vi säger att ni är fem syskon som vardera har två barn. I detta fall kommer ni syskon, som ju är bröstarvingar, att vardera ha rätt till 1/5 av arvet. Barnbarnen har alltså ingen direkt arvsrätt. Om däremot exempelvis ett av era syskon är avlidet och denne efterlämnade två barn, kommer dennes barn att dela på det arv som deras förälder skulle ha haft rätt till (de två får alltså dela på 1/5 av arvet, så att de får 1/10 var av det totala arvet).
Detta innebär att det inte spelar någon roll huruvida någon av bröstarvingarna har barn eller inte. Kvarlåtenskapen ska ju egentligen fördelas lika mellan den avlidnes barn (bröstarvingarna), oavsett hur många barn dessa i sin tur har. Den barnlöse bröstarvingen ska alltså enligt ärvdabalken ha rätt till lika stor andel som den bröstarvinge som har ett eller flera barn.
Denna arvsordning kan dock, som bekant, förändras genom att den avlidne bestämt något särskilt genom testamente. Dessutom är det så att de som har direkt arvsrätt, så kallade dödsbodelägare (i detta fall bröstarvingarna), i gemenskap kan bestämma hur de vill att arvet ska fördelas om de vill att det ska fördelas på annat sätt än som stadgas i ärvdabalken eller i eventuellt testamente.
Det jag nu har redogjort för är alltså den så kallade legala arvsordningen som gäller när det finns levande bröstarvingar till den avlidne. Jag har också redogjort för att denna legala arvsordning kan "sättas ur spel" genom antingen ett testamente eller genom att ni bröstarvingar i gemenskap kommer överens om en annorlunda fördelning. I det närmast följande ska jag gå igenom hur det fungerar närmare med fördelningen av kvarlåtenskapen. Det jag ska gå igenom anknyter till din fråga om någon har förtur till vissa saker och vad man gör om flera arvingar vill ha en och samma sak för sig själv.
Arvskiftet
Det är vid arvskiftet, i den så kallade arvskifteshandlingen, som ni arvingar bestämmer vem av arvingarna som ska få vilka objekt och summar osv. Detta ska ni som dödsbodelägare komma överens om eftersom att alla ska skriva under handlingen som egentligen utgör ett typ av avtal (se 23:4 ÄB). Detta innebär att en persons vilja inte kan gå före de andras. Hur arvet specifikt ska fördelas måste alltså ske genom att alla är överens och skriver under handlingen. Det finns alltså ingen arvinge som har försprång framför de andra att välja vilken egendom de vill ha från dödsboet. Om ni inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan det dock leda till att någon av er ansöker om förordnande av en så kallad skiftesman. Detta innebär att en person (vanligtvis advokat) förordnas av domstol att sköta arvskiftet åt er eftersom ni inte kan komma överens (23:5 ÄB). Skiftesmannen kommer då att följa de regler som stadgas i ärvdabalken vid arvskiftet. I 23:3 ÄB stadgas att varje arvinge ska få delägarrätt i varje egendom, men att egendom som ej lämpligen bör ägas av flera samtidigt (med så kallad samäganderätt) bör fördelas till endast en arvinge. Då ska skiftesmannen alltså att göra sitt bästa för att fördela viss egendom efter dessa regler. Det bästa är dock att undvika förordnandet av en skiftesman då en sådan tar ganska mycket betalt, från dödsboet. Arvet blir då mindre för er alla.
Sammanfattningsvis är det alltså ni arvingar i gemenskap som måste komma överens om hur arvet ska fördelas. Om detta inte är möjligt kommer förmodligen istället en skiftesman att förordnas som då bestämmer åt er.
Värdering av kvarlåtenskap
Vad gäller hur egendom i kvarlåtenskapen vid arvskiftet ska värderas gäller som huvudregel att marknadsvärdet vid tidpunkten för arvskiftet ska användas. Detta innebär att en viss egendom kan vara upptaget till ett värde i bouppteckningen men ha ett annat värde vid arvskiftet om arvskiftet exempelvis äger rum långt efter bouppteckningen. Vad gäller värdering av fastigheter och bostadsrätter kan avdrag från marknadsvärdet lämpligen göras med en schablon för latent skatteskuld för realisationsvinsten, samt för framtida uppskattat mäklararvode.
Sammanfattning
Avslutningsvis kan alltså återigen sägas att det är bröstarvingarna som är dödsbodelägare och som har lika rätt till lika andelar av kvarlåtenskapen. Barnbarn som har föräldrar i livet har ingen direkt arvsrätt såvida inte ett testamente ger dem sådan rätt. I detta fall verkar det som att barnbarnen (som vill ha viss egendom) till de föräldrar som sagt att de inte vill ha något arv istället får försöka lägga slag på arvet genom sina föräldrar, eftersom det ju endast är deras föräldrar som faktiskt har arvsrätt i laglig mening.
Vad gäller frågan om vem som bestämmer vem som ska få vad så kan återigen sägas att det är ni bröstarvingar som gör det i gemenskap. Som sagt bör ni försöka så långt det går att komma överens och om det behövs kompromissa så att ingen kostsam skiftesman behöver förordnas.
Slutligen, vad gäller värderingen, sker denna vanligtvis till marknadsvärdet. Ni kan komma överens om att värdera en viss sak till ett annat värde om ni av någon anledning vill det. Men om det skulle bli tvist mellan er är det marknadsvärdet som till slut skulle användas av en skiftesman eller en domstol.
Jag hoppas att jag belyst de juridiska aspekterna av din fråga för dig. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se. Eftersom du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig klockan 17:00 på tisdag den 19:e februari. Om tiden inte passar dig kan du maila mig på e-postadressen ovan.
Med vänliga hälsningar,
