FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTEfterarv28/12/2017

Fråga om efterarvsrätt. Särkullbarns arvsrätt?

Jag och min man är gifta och har två gemensamma barn. Min man har även ett barn sedan tidigare.

Vad händer med mina besparingar (aktier, fonder) om jag går bort. Ärver min man det? För mig känns det logiskt att pengarna ska gå till mina barn och inte särkullebarnet, då hen har en egen mamma att ärva.

Vad händer med mina besparingar om jag går bort före min man?

Vad bör vi tänka på när vi upprättar ett testamente?

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag ska gå igenom rättsläget för att klargöra vad som gäller i sådana här situationer genom ett exempel. Sedan kommer jag att kort sammanfatta och beskriva vad som händer om du respektive din man avlider först och vad ni kan göra genom testamente. Reglerna som aktualiseras finns i ärvdabalken (ÄB).

Det som händer när en make dör är först och främst att en bodelning sker, såvida inte den efterlevande jämkar enligt äktenskapsbalken 12:2 eller att bodelningen av någon annan anledning inte ska äga rum. Det som den avlidne maken äger vid sin död, alternativt efter bodelningen, blir då kvarlåtenskapen (detta inkluderar besparingar och all annan egendom som tillhört den avlidne). Kvarlåtenskapen ska delas upp på så sätt att varje arvsberättigad får sin andel. I denna situation där den avlidne maken efterlämnar ett särkullbarn, två gemensamma barn och den efterlevande maken blir uppdelningen som följande:

Först och främst gäller att särkullbarnet kan ta ut sitt arv direkt. Eftersom det i detta scenario finns tre arvsberättigade barn blir särkullbarnets andel 1/3 av den döde makens kvarlåtenskap (ÄB 2:1 och 3:1).

De resterande 2/3 av kvarlåtenskapen, vilket också är de gemensamma barnens andel, går till den efterlevande maken. De gemensamma barnen får därför inte ut sitt arv förrän båda föräldrar avlidit. Detta kallas för att gemensamma barn har rätt till efterarv. Med det menas att de gemensamma barnen får ut sitt arv dels från den först avlidne föräldern, dels från den sist avlidne föräldern, samtidigt. Jag ska förklara i ett exempel hur det fungerar.

Exempel
Vi säger att den make som avlidit har lämnat kvarlåtenskap om 900' (900 tusen) kr. Särkullbarnet tar då först ut sin andel om 1/3 (300'). Kvar blir då 600' som ska gå till den efterlevande maken. Man måste dock göra en till uträkning för att få reda på hur mycket de gemensamma barnen ska ha rätt till när den kvarlevande föräldern dör (ÄB 3:2 st 3). Vi säger att den efterlevande maken har total egendom om 2 400' (2.4 miljoner). Det man gör då är att först slå ihop 600' och 2 400' för att se hur mycket som den efterlevande maken totalt kommer att ha. Det blir då 3 000'. Därefter delar man 600' på 3 000' för att se hur stor andel de gemensamma barnens arv utgör av den efterlevande makens totala förmögenhetsmassa. Man får då 0.2 (eller 20%). Detta innebär att de gemensamma barnen har rätt till totalt 20% av den efterlevande makens egendomsmassa när denne avlider, såsom efterarv från den först avlidne föräldern.

Vi säger att den efterlevande maken sedan har totalt 6 000' (6 miljoner) några år senare vid sin död. Detta innebär att de gemensamma barnen har rätt till totalt 20% av 6 000', alltså 1 200' (vilket blir 600' vardera). Dessa 20% kallar man då för efterarvet som gemensamma barn har rätt till. De resterande 4 800' (6 000'-1 200' = 4 800') utgör då kvarlåtenskapen efter den sist avlidne föräldern. Denna kvarlåtenskap ska då delas på de arvingar som denne har. Denna sist avlidne föräldern hade då de två nämnda gemensamma barn som redan fått 300' vardera, men vi säger att också denna förälder hade ett eget särkullbarn. Detta innebär att de 4 800' som utgör kvarlåtenskapen ska delas på 3 för att sedan delas ut till arvingarna. 4 800'/3 = 1 600'. Vardera barn får då 1 600' i arv efter den sist avlidne föräldern.

Sammanfattning av ovan exempel
Resultatet blev att särkullbarnet till den först avlidne fick ett arv om 300', vilket kom endast från den först avlidne föräldern.

De gemensamma barnen får samtidigt 300' var från den först avlidne föräldern, och sedan 1 600' från den sist avlidne föräldern, om totalt 1 900'.

Särkullbarnet från den sist avlidne föräldern fick ett arv om 1 600', vilket kom endast från den sist avlidne föräldern.

Vad innebär allt detta?
Som du ser i exemplet innebär reglerna att särkullbarn inte har arvsrätt från deras förälders make då maken inte är särkullbarnets förälder.

Vad som händer om du dör först är då att all din kvarlåtenskap går till din make enligt ÄB 3:1, såvida du inte har ett eget särkullbarn. Efter att din make dör går då en viss andel till era gemensamma barn genom efterarv, som räknas ut såsom i exemplet ovan.

Om istället din make dör först kommer 2/3 av hans kvarlåtenskap att gå till dig och 1/3 att gå direkt till hans särkullbarn. Efter att du sedan dör kommer en viss andel att gå till era gemensamma barn som efterarv, och resten av kvarlåtenskapen går även det till era gemensamma barn eftersom det är dina enda barn.

Vad kan ni göra för att ändra på detta?
Om du vill att dina barn ska få en del eller all din kvarlåtenskap direkt efter att du avlidit kan du testamentera det till dem. Du kan genom testamente göra så att din make inte får något av din kvarlåtenskap, eller så att till exempel hälften går till din make och hälften till dina barn.

Kom ihåg att beakta formkraven för testamente i ÄB 10:1. Där står att testamentet ska upprättas skriftligen och undertecknas vid närvaro av två vittnen.Vittnena ska vidare bestyrka handlingen med sina egna namn.

Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Tveka inte att fråga igen eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!

Med vänliga hälsningar,

Lawline RådgivareRådgivare