FrågaFAMILJERÄTTSambo och samboavtal20/08/2018

Fråga om arv vid samboförhållande med särkullbarn på båda sidor. Skillnad om giftermål?

Jag och min sambo ska köpa hus med följande förutsättningar;

Vi har inga gemensamma barn, han har tre vuxna barn, jag har två vuxna barn.

Jag äger lägenheten vi bor i nu, och kommer att få loss ca 1mkr när vi säljer den. Han har inga pengar, men han äger en lägenhet (fullt belånad) som är uthyrd för närvarande. Han har för avsikt att behålla den, åtminstone till att börja med, för att fortsätta hyra ut (och periodvis att bo i när vi renoverar).

Vi köper huset innan vi säljer lägenheten, och står alltså för lånet 50/50.

Huset är ett renoveringsobjekt. Om vi köper det gemensamt för 2,5 mkr gör vi en beräkning att lägga 500tkr i renoveringskostnad, och min sambo kommer att göra det mesta av jobbet. Därefter kommer huset att vara värt minst 3,5mkr. Om jag investerar de 500tkr, och han investerar tid och arbete, så kan man väl resonera att vi är lika delaktiga och kan äga huset 50/50. Finns det något vi har missat här?

Frågan är då vilka konsekvenser det blir för våra barn om vi gifter oss. Vi vill båda att den andra parten ska kunna bo kvar utan att tvingas sälja, om den ena avlider.

Barnens laglott, hur beräknas den? Hur mycket är arvslott? Gör man en värdering av huset vid det tillfället? Ska denna summa då delas mellan barnen, dvs om jag avlider får mina två barn dela på hur mycket? Och om han avlider, ska hans tre barn dela på samma summa? Jag tolkar tidigare svar i liknande frågor som att detta blir oförändrat, oavsett om vi gifter oss eller inte.

Tacksam för svar.

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!



Äganderätten till huset


Om ni två köper huset och du investerar pengar och din sambo istället investerar tid och arbete så kan man absolut föra argumentationslinjen att ni äger hälften var av huset. Detta regleras egentligen helt och hållet av de båda ägarna sinsemellan (det finns ingen lagbestämmelse som detaljreglerar hur mycket tid och arbete är värt mätt i pengar osv). Det är med andra ord helt upp till er två att komma överens om den saken.


De situationer som ägandeandelen blir intressant är framför allt när huset ska säljas, ärvas eller när en av ägarna utmäts av kronofogden pga obetalda skulder. Det handlar alltså om situationer där husets värde ska realiseras och värdet ska fördelas mellan ägarna.


Hade ni varit gifta så hade saken löst sig själv ifall någon av er skulle gå bort eller ifall ni skulle skiljas, eftersom ni då enligt äktenskapsbalken ska dela lika på allt giftorättsgods (förutsatt att det inte fanns något äktenskapsförord inblandat).


Som sambor finns inte detta skydd för den andre maken, men enligt sambolagen så ska samborna dela lika på bostad och allt bohag (möbler, inredning osv), om detta införskaffats i syfte att det ska utgöra det gemensamma hemmet (vilket din text ganska tydligt indikerar). Om ni dock ändå vill att förhållandet mellan er fastighetsägare ska vara utrett så kan ni upprätta ett samboavtal där ni klargör ägandeförhållandet för er egendom, och framför allt då för huset. Det finns inga riktiga krav för hur ett sådant avtal ska se ut, men det bör framgå att det är ett samboavtal och att det handlar om att klargöra ägandeförhållandet för den gemensamt ägda fastigheten.



Sammanfattningsvis


Enligt sambolagens regler så ska du och din sambo, i det fall ni separerar, dela lika på bostad och allt det bohag som införskaffats i syfte att utgöra det gemensamma hemmet.

I det fall någon av er skulle gå bort ger inte sambolagen ett lika starkt skydd, och den situationen kommer att behandlas längre ned i svaret.


För att förtydliga förhållandet er emellan så kan jag också som sagt rekommendera att ni upprättar ett samboavtal där ni klargör att ni äger hälften var, om båda av er vill detta. Detta dokument har i så fall framför allt ett bevisvärde, som skulle kunna vara till hjälp i eventuella framtida tvister om vem av er som äger hur mycket av huset, i det fall att det ska säljas eller gå i arv och det uppstår tvist om ägarförhållandena.



Vad händer om någon av er går bort?


Om någon av er går bort så kommer dennes barn att ärva dennes egendom (detta inkluderar då förstås hälften av huset), om det inte finns något testamente som säger annorlunda. Detta är huvudregeln.


Hur detta praktiskt sett går till brukar dock variera, men min gissning är att den efterlevande sambon och den avlidne sambons arvingar ofta kompromissar kring hur de ska göra med deras arv.


Låt oss exempelvis säga att din sambo skulle gå bort. I det fallet ärvs hans hälft av hans tre barn. Ägandeförhållandena är i det fallet att du äger 50% och barnen äger vardera ca 17% (50%/3). Om de vill ha ut sin andel direkt kan de förstås låta dig köpa ut deras andelar eller så kan de tvinga fram en försäljning av huset enligt reglerna i lagen om samäganderätt.



Och om ni gifter er?


Om ni istället skulle gifta er så skulle du ha ett lite bättre skydd. Då skulle du i första hand ärva din make, men särkullbarnen skulle ha rätt till sin arvslott. Här finns dock möjligheten till efterarv, dvs om särkullbarnen avstår sin rätt till arv direkt så får de istället ta del av ditt dödsbo när du avlider. De skjuter i så fall upp sin arvsrätt.


Ett alternativ är att ni upprättar ett testamente er emellan, där ni klargör att den andre maken ska ärva all egendom vid någon av makarnas bortgång. Detta innebär att särkullbarn fortfarande kan kräva ut arv direkt men bara till den del som utgör deras laglott. Här har begreppen arvslott och laglott stor betydelse.


Arvslott är den andel av en kvarlåtenskap som man enligt ärvdabalken är berättigad i egenskap av arvinge. Om man har två barn så utgörs deras arvslotter av 50% vardera, och om man har tre st så utgörs arvslotterna av 33% vardera osv. Om det inte finns något testamente eller förtidsarv att ta hänsyn till vid arvskiftet så kommer all kvarlåtenskap att delas upp på lika stora arvslotter mellan arvingarna.

Laglotten, däremot, kan arvingarna kräva ut även om arvlåtaren har testamenterat bort sin egendom. Man kan säga att arvingarna alltid är garanterade åtminstone sin laglott. Laglotten utgör 50% av arvslotten, så om man har två barn utgör deras laglotter 25% av den totala kvarlåtenskapen vardera. De resterande 50% kan alltså arvlåtaren testamentera bort till vem som helst.


I er situation skulle alltså ett testamente till förmån för den efterlevande maken innebära att du skulle kunna ärva hela din makes kvarlåtenskap vid en eventuell bortgång. Om särkullbarnen väljer att jämka testamentet för att få ut sin laglott, så ärver du istället 50% av kvarlåtenskapen. Detta är ett scenario som innebär att arvingarna får ut mindre än vad de "egentligen" skulle haft och du får också ut mindre än vad du egentligen vill ha (du vill ju kunna bo kvar i huset och helst ärva all din makes kvarlåtenskap). Därför är det i många fall att föredra en överenskommelse mellan dig och arvingarna om att du ska få bo kvar och att de då får ta del i ditt arv.



Jag hoppas att svaret givit lite klarhet i situationen!

Lucas CyrénRådgivare
Hittade du inte det du sökte?