Fråga om arv inom giftermål när ena maken avlider, och om en av makarna har särkullbarn. Vem ärver då, hur mycket och hur beräknas det? Dessutom fråga om vad som händer om ena maken dör precis innan dennes förälder, ärver då den makens dödsbo?

2020-03-25 i Make
FRÅGA
Jag är nyligen gift, jag har inga barn,min fru har barn från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) , vi har skrivit äktenskapsförord. Om vi antager:A. Min frus enskilda egendom.B. Min enskilda egendom.C. Våra gemensamma tillgångar, giftorättsgods.Om min fru avlider så ärver jag: A+B+C. Förutsatt att min frus barn inte kräver sin del: 50% av A + 25 % av C. ??Om jag senare avlider så ärver min frus barn resterande 50% av A och 25 % av C ?? Resten ärver mina syskon om jag ej skrivit testamente och förordat någon annan ??Om min frus mamma som fortfarande lever (ensam) avlider efter min fru så ärver jag ingen ting då det arvet går till min frus barn ??? eller går det till min frus dödsbo, om det fortfarande finns, så får del av arvet ?? Har dödsboet juridisk kapacitet och klan ärva ? eller bara en fiktiv konstruktion som upphör när ? Om min fru avlider 10 min efter hennes mamma så får jag del i arvet ??Många hypotetiska frågor.
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag kommer att redogöra generellt för vad som gäller i din situation, eftersom det är hypotetiska frågor. Dina frågor aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Mitt svar är uppdelat i olika rubriker som var för sig behandlar olika delar av din fråga.

Enskild egendom och giftorättsgods

Först och främst bör vi klargöra vad som menas med giftorättsgods och enskild egendom. Detta har betydelse för en eventuell separation och vid ena makens bortgång.

Som utgångspunkt är all makars egendom giftorättsgods (ÄktB 7:1). Men eftersom ni har ett äktenskapsförord verkar ni ha gjort all eller viss egendom till enskild egendom. Det som är viktigt att förstå och att komma ihåg är att ett äktenskapsförord och frågan om huruvida viss egendom är enskild eller giftorättsgods inte har någonting med äganderätt att göra. I ett äktenskap äger varje make sin egen egendom, oavsett om den är enskild egendom eller giftorättsgods (ÄktB 1:3).

Man bör istället se frågan om enskild egendom och giftorättsgods som en typ av osynlig stämpel på egendomen som blir relevant endast vid äktenskaps upplösning (genom separation eller ena makens död). Det fungerar nämligen så att frågan om en viss egendom är enskild eller giftorättsgods är avgörande för om den egendomen ska ingå i en bodelning. Om en viss egendom är enskild egendom ska den inte ingå i bodelningen, och tvärtom för giftorättsgods. Detta innebär att om all din egendom är enskild egendom och all din frus egendom likaså, på grund av att ni bestämt det i äktenskapsförord, ska ingenting ingå i en bodelning. Om du då hypotetiskt har 1.000.000 kr i egendom, och din fru 800.000, går ni vid en separation skilda vägar med exakt samma summor, med er egna enskilda egendom. Om all er egendom hade varit giftorättsgods hade ni istället slagit ihop det (= 1.800.000) och sedan delat med två (=900.000), för att få fram vad vardera make ska ha efter en separation. I ett sådant scenario där all egendom är giftorättsgods skulle du då behöva ge 100.000 till din fru, för att ni ska ha 900.000 var. Detta gäller också vid ena makens död, förutom att den avlidna makens egendom då hör till dennes dödsbo, som sedan ärvs.

Vad händer då med saker ni äger gemensamt?

Om ni äger saker tillsammans får ni samäganderätt till den egendomen. Detta innebär att om all er egendom är er enskilda egendom och ni t.ex. äger en bil med 50% var, kommer ni fortsätta göra det även vid separation eller ena makens död. Ni kan då såklart bestämma att ena maken ska få ha hela bilen i utbyte mot någonting annat. Men det är viktigt att veta att egendom ni äger gemensamt kan utgöra bådas enskilda egendom om ni bestämts det i äktenskapsförord, så att ni äger en andel var. Om ni äger egendom gemensamt och den är giftorättsgods innebär det bara att vardera av era andelar i den egendomen kommer att läggas till bodelningen och då delas mellan er.

Vad händer om man har både enskild egendom och giftorättsgods?

Det kan också vara så att ni har viss egendom som är enskild egendom och viss egendom som är giftorättsgods. Detta innebär att vid en separation eller ena makens död kommer ni att dela på giftorättsgodset i en bodelning, men hålla den enskilda egendomen för er själva. Det kan exempelvis se ut på följande sätt:

Vi säger att du har 500.000 i enskild egendom och 300.000 i giftorättsgods, medan din fru har 200.000 i enskild egendom och 600.000 i giftorättsgods. Vid en bodelning ska man då ställa upp era tillgångar på följande sätt.

Du har 500.000 i enskild egendom och din fru 200.000 i enskild egendom. Dessa värden håller ni för er själva. Ni har sammanlagt 900.000 i giftorättsgods (du 300.000 och din fru 600.000). Detta ska delas lika, så att ni får lika mycket av giftorättsgodset. Man bortser alltså från giftorättsgodset. Detta innebär att ni ska få 450.000 var (900.000 delat på två). Eftersom du endast hade 300.000 i eget giftorättsgods ska din fru då ge dig 150.000, så att ni får 450.000 var.

På så sätt kommer du att gå ut äktenskapet med dina 500.000 i enskild egendom, samt ditt giftorättsgods om 300.000 plus de 150.000 du får av din frus giftorättsgods (du har då totalt 950.000). Din fru går då ur äktenskapet med sina 200.000 i enskilda egendom samt 450.000 av sitt giftorättsgods (hon har alltså givit 150.000 av sina 600.000) till dig. Hon har då totalt 650.000 som hon går ur äktenskapet med.

Här hade vi alltså ett exempel på hur uppdelningen går till då det finns både giftorättsgods och enskild egendom i äktenskapet. Detta exempel gäller vid både separation och ena makens död.

Viktigt undantag – då bodelning inte ska ske

Det finns dock ett viktigt undantag som gäller då ett äktenskap upplösts på grund av den ena makens död. Det är nämligen så att den kvarlevande i så fall får bestämma att en bodelning inte ska äga rum (ÄktB 12:2). Detta kan den efterlevande maken göra om han eller hon skulle behöva lämna egendom till den andre då avlidna makens dödsbo. Om vi tar exemplet ovan, och säger att bodelningen skedde på grund av din död, hade din fru förmodligen bestämt att bodelning inte skulle ske. På så sätt hade hon inte behövt betala 150.000 av sitt giftorättsgods till ditt dödsbo, och ni hade istället behållit ert egna giftorättsgods (hon sina 600.000 och ditt dödsbo sina 300.000).

Hur kommer ert arv se ut, hypotetiskt?

I det följande går jag igenom de situationer du ställt upp, en efter en. I samtliga situationer ska du ha i åtanke det jag sagt ovan om hur det fungerar med giftorättsgods, enskild egendom och bodelning, eftersom det är så man vet hur mycket dödsboet ska ha, vilket sedan blir arvet.

Du avlider först

Om du först avlider kommer din fru att ärva dig direkt, eftersom du inte har några egna barn eller särkullbarn. När din fru senare avlider kommer arvet efter dig att då gå till din eller dina arvingar (föräldrar, syskon eller syskons avkomling: i den ordningen) och om ingen sådan arvinge finns får din fru istället full äganderätt till egendomen, som om den vore hennes egen. Den ärvs då istället av hennes arvingar eller vad hon bestämt i testamente (ÄB 3:2).

Du kan dock helt ändra detta genom eget testamente. Där kan du föreskriva att någon viss person ska ärva från dig direkt efter din död eller efter din och din frus död.

Din fru avlider först

För att inte överkomplicera frågan och för att inte behöva behandla för många olika hypotetiska situationer förutsätter vi att din fru inte har något särskilt testamente som helt eller delvis rubbar arvsordningen.

Det som då händer är att du kommer att ärva allting efter din fru, såvida inte hennes särkullbarn väljer att ta ut hela eller del av sitt arv på en gång (ÄB 3:1). De kan dock alltså avstå från att direkt ta ut sitt arv, och istället vänta med det till dess att du också avlidit (ÄB 3:9). Om särkullbarnen väljer att ta ut hela sitt arv direkt omfattar det dock all din frus egendom, och du ärver då ingenting. Särkullbarnen kan också ta ut en del av arvet (exempelvis 50% 25% etc.).

När du sedan avlider ärver då din frus barn alltså hela hennes arv. Ditt arv går då helt till dina syskon om det är dina arvingar, och annars deras barn om dina syskon avlidit innan dig.

Din fru avlider först, du ärver från henne, och sedan ärver hennes bar

Vi tar situationen att din fru avlider först och hennes särkullbarn väntar med att ta ut sitt arv. De får då istället sitt arv efter att du också avlidit. Frågan är då hur man räknar ut det som de ska ärva.

Man räknar då på följande sätt. Vid din frus död ska man dela upp er egendom, antingen med bodelning (om det finns något giftorättsgods att dela upp) eller utan bodelning (om det inte finns giftorättsgods eller om du som efterlevande make bestämmer att bodelning inte ska ske).

Jag tar nu nya siffror som inte har något med ovanstående exempel att göra.
Vi säger då att en bodelning skett och att allt är klart, och du då vid uppdelningen har 1.500.000 i egendom som du går ur äktenskapet med. Vi säger att din frus dödsbo har 600.000.

Du kommer då att ärva dessa 600.00 och ha totalt 2.100.000. För att räkna ut hur mycket din frus barn sedan ska ärva räknar man på följande sätt. Man tar din frus förmögenhet i relation till den totala förmögenheten: 600.000 delat på 2.100.000 = cirka 0,29. Arvet efter henne utgör då alltså ungefär 29% av din total förmögenhet. Detta innebär att din frus barn senare kommer att ärva just 29% av din förmögenhet när du avlidit. Huvudregeln är då att det inte spelar någon roll huruvida din förmögenhet minskar eller ökar. Om du alltså 10 år senare har 5.000.000 i förmögenhet när du avlider, får din frus barn 29% av detta, medan samma sak händer om du endast har 400.000 kvar i förmögenhet (ÄB 3:2).

Din fru avlider innan dig, men hennes mor avlider efter din fru

Om din frus mor avlider innan din fru kommer såklart din fru att få arvet efter henne. Om din fru dock avlidit innan sin mor som sedan själv avlider, går din frus mors arv till nästa arvinge i ledet, vilket alltså blir din frus barn. Arvet hoppar dock över din fru eftersom hon redan avlidit. En avliden person kan inte ärva (ÄB 1:1). Om det är så att din fru avlider i princip samtidigt som sin mor, men man inte kan bevisa att din fru dött efter sin mor, kommer man att anta att din fru dog innan sin mor (ÄB 1:2). Detta innebär att arvet efter hennes mor kommer att hoppa över henne och gå direkt till din frus barn.

Är ett dödsbo en juridisk person?

Svaret är JA. Dödsboet är en juridisk person. Det kan dock ändå inte ärva på grund av nyss nämnda regel i ÄB 1:1 som säger att en avliden inte kan ärva. Ett dödsbo är alltså en juridisk person, men som bara saknar förmåga att ärva från personer som dött efter dödsboets person.

Jag hoppas att mitt svar är klargörande. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.

Med vänlig hälsning,

Joel Herrault
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Make (428)
2020-07-29 Ärver min make egendomen som jag köpt innan äktenskapet?
2020-07-28 makes arvsrätt
2020-07-14 Bodelning & arv - fördela tillgångar mellan fru och dotter
2020-07-03 Arvskifte om ena maken har barn

Alla besvarade frågor (82590)