Förstärkt laglottsskydd för särkullbarn
Hej! Min fråga gäller ang mitt fadersarv. De har två gemensamma barn jag är särkullbarn. Inbördes testamente finns.
Halva bostadsrätten är makans då äktenskaps förordet säger att halva är hennes enskilda egendom. Bostaden värde 2000000kr
Makan har begärt 12:2 och ingen bodelning sker.
Nu har jag fått ett papper på arvskifte
Vilket säger att jag ska skriva på min arv som utgör laglotten på 8500kr efter avdrag för bouppteckningen mm
Makan får 44.000
Vad hände med lägenheten?
Min far hade dessutom alzeimer sedan 3 år tillbaka och frun sålde huset förra året för 3.50000kr de fick betala vinstskatt och köpte då denna lägenhet. Min undran är oxå var är resten av pengarna?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Utgångspunkt för svaret
Tack för den goda och detaljerade information som du har givit, även om svaret nödvändigtvis kommer behöva utgå från vissa antaganden. Det finns en nuvarande lägenhet värd 2 miljoner kronor som ägs till hälften av änkan och då antagligen till hälften av din fars dödsbo. Frun har tidigare sålt deras gemensamma hus för 3,5 miljoner kronor, vilka jag antar har tillkommit henne till fullo kontant. Jag kommer i svaret för enkelhetens skull bortse från eventuell vinstskatt eller att viss andel gått till förvärvet av lägenheten, vilket inte påverkar något i sak då reglerna och beräkningen oavsett är densamma. Det framgår inte hur många syskon du har, varför jag inte kan säga hur stor andel din laglott utgör; istället kommer jag anta att ni är totalt 3 bröstarvingar till din far (du och deras två gemensamma barn), varför din laglott utgör en sjättedel av din fars kvarlåtenskap (se 7 kap. 1 § ärvdabalken, hädanefter förkortad ÄB). Var de 2 miljoner kronor som lägenheten är värd har tagit vägen kan jag inte besvara, men antagandet är att efterlevande hustru även övertagit din faders andel av lägenheten såsom egen egendom innan faderns död.
Vad innebär en 12:2-delning?
Vid bodelning med anledning av ena makens dödsfall kan den efterlevande maken begära att vardera sidan ska behålla sin andel av egendomen (12 kap. 12 § äktenskapsbalken (ÄktB)). Innebörden är att ingen delning sker utan att bägge parter istället behåller sitt.
Vilken rätt har särkullbarn vid sin förälders död när denne ingått nytt äktenskap?
Särkullbarn ärver direkt efter den avlidne föräldern om så begärs och behöver inte vänta till den efterlevande makens död för att utfå sin andel, i detta fall laglotten (3 kap. 1 § ÄB).
I detta fall har din andel bedömts till 8 500 kronor, vilket ter sig förunderligt lågt i förhållande till omständigheterna. Troligt härvid är att lejonparten av makarnas egendom överförts till efterlevande makes ägande. Om så inte skett finns ingen anledning till varför din laglotten skulle vara så liten, varför jag utgår från nämnda troliga scenario. Alternativet är självfallet att det hela förflutit legitimt och att du i själva verket inte är berättigad mer; jag kommer dock inte utgå från detta alternativa fall i det följande då du härvid inte vore berättigad mer. Nedan följande redogörelse baseras således i det fall egendomen förts över från din fars ägande till den efterlevande, och att så skett innan frånfället.
Vilken rätt har särkullbarn vid förälderns överförande av egendom till den andra maken innan frånfället?
Om arvlåtaren (den avlidne) på ett testamentsliknande vis överfört egendom till annan innan dödsfallet finns en möjlighet att genom det förstärkta laglottsskyddet ändock beräkna laglottens storlek som om egendomen fortfarande vore arvlåtarens (se 7 kap. 4 § ÄB). Med testamentsliknande avses en handling av gåvoliknande karaktär som sker utan vederlag i syfte att ordna successionen, det vill säga egendomsfördelningen efter frånfället. Regeln har bland annat ansetts tillämplig i rättsfallet NJA 1985 s. 414 då makar företagit flera rättshandlingar som innebar överförande av mannens egendom till hustruns enskilda egendom innan såväl som vid mannens frånfälle. Rättshandlingarna ansågs syfta till kringgående av gåvoskatt eller tillämpning av laglott på ett rättighetsurholkande vis.
I detta fall framstår det som att din far, medvetet eller omedvetet, överlåtit majoriteten av sin egendom på hustrun utan att få något åter. Det förstärkta laglottsskyddet kan således möjligen vara tillämpbart. Den egendom som i detta fall beaktas är halva lägenheten (1 miljon kronor) samt hälften av avkastningen från husförsäljningen (1,75 miljoner kronor), som utifrån din beskrivning verkar ha tillfallit den efterlevande hustrun i 12:2-delningen. Vid tillämpning av regeln skulle din laglott istället bli 466 833 kronor (2,75 miljoner kronor * laglotten (1/6) + 8 500 kronor), förutsatt att ni är tre bröstarvingar (se om laglott i 7 kap. 1 § ÄB och arvslott i 2 kap. 1 § ÄB). I första hand erhålles denna större summa ur kvarlåtenskapen från din far och, om det inte räcker till, i andra hand genom återbäring eller ersättning från efterlevande hustru som antas ha erhållit ifrågavarande egendom (se 7 kap. 4 § första stycket).
Denna rätt måste göras gällande inom ett år från avslutad bouppteckning (7 kap. 4 § andra stycket ÄB).
Sammanfattning
Utifrån din beskrivning kan antas att efterlevande hustru övertagit majoriteten av din fars egendom såsom egen egendom, varför denna inte ingått i kvarlåtenskapen på vilken din laglott baseras. Vid sådan överlåtelse av gåvokaraktär finns viss möjlighet att utnyttja det förstärkta laglottsskyddet, vilket kan berättiga dig en laglott utifrån den egendom som annars skulle ingått i kvarlåtenskapen (hälften av avkastningen från husförsäljningen samt lägenheten). Genom att väcka talan i frågan inom ett år från avslutad bouppteckning kan du göra regeln gällande (7 kap. 4 §).
Eftersom detta svar baseras i flertalet antaganden rekommenderar jag att du antingen ställer följdfrågor eller bokar tid med våra jurister här för vidare hjälp.
Hoppas jag lyckats bringa större klarhet angående din fråga!
Vänlig hälsning,
