Förskott på arv till bröstarvinge

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Rätten till arv enligt lag regleras i Ärvdabalken (ÄB).

När någon under sin livstid ger bort egendom så kan det under vissa omständigheter ses som förskott på arv. När det gäller gåvor från föräldrar till barn så gäller en presumtion för att detta ska ses som förskott på arv. Endast om annat har avtalats eller med hänsyn till omständigheterna måste ha varit avsett så kan presumtionen brytas, se 6 kap. 1 § ÄB. Det betyder därmed att så länge det tydligt framgår att föräldrarna inte vill att gåvorna ska ses som förskott på arv så ska de ej avräknas. Anledningen till att presumtionen för förskott på arv finns är för att man tänker sig att det är rimligt att utgå ifrån att föräldrar vill att alla barnen i slutändan ska få lika mycket, men det står däremot arvslåtaren fritt att besluta om annat så länge det tydligt framgår. Däremot så avräknas inte sedvanliga gåvor, vilkas värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor (6 kap. 2 § st. 2).

Däremot om arvslåtaren under sin livstid har gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, då kan det finnas möjlighet att begära jämkning för det fall gåvan inskränker på bröstarvinges laglott (hälften av arvslotten), se 7 kap. 4 § ÄB. Exempel på situationer där den bestämmelsen är aktuell är när avlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd (kort tid innan sin död). Detsamma gäller när givaren fram till sin död har kvar nyttan av den bortgivna egendomen, exempelvis där givaren har gett bort en fastighet med förbehåll om att få bo kvar fram till sin död. Detta eftersom att det då ses som (likställs med) att man har försökt testamentera bort egendom, och när det kommer till testamente så får ett sådant inte inskränka bröstarvingarnas rätt till sin laglott.

På din fråga framstår det dock inte som att era föräldrar ligger inför döden och det verkar ej finnas förbehåll till fastigheten, så av vad som utläsas rör det sig inte om gåva som ska likställas med testamente. Vad gäller huruvida gåvan ska ses som förskott på arv så är presumtionen att den ska ses som förskott på arv och avräknas från gåvotagarens arvslott, dock endast om inte presumtionen har brutits genom att arvslåtaren gjort gällande att det inte ska ses som förskott. För det fall gåvotagarens arvslott inte räcker till för att avräkna hela gåvorna så är dock inte gåvotagaren skyldig att återbära överskottet (6 kap. 4 §). Har förskott givits, ska arvslotternas storlek bestämmas genom att kvarlåtenskapen före delningen ökas med förskottets värde eller, om avräkning inte kan ske fullt ut, med vad som kan avräknas (6 kap. 5 §).

Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att komma in med en ny till oss här på Lawline eller kontakta en av våra verksamma jurister, här.

Vänligen,