Förskott på arv och värdering av fastighet vid arvskifte
Kan en bröstarvinge bli helt arvslös om fastighet och alla tillgångar har getts som gåva tii en annan bröstarvinge? Kannkvarlåtenskapen behandlas som dödsbo i rättslig mening? Om man, som i detta fall, är djupt oeniga kan den som ställts utanför kräva en värdering av fastigheten? Vem står för den kostnaden i detta fall
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!
Reglerna som är aktuella för denna fråga finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).
Bröstarvingars arvslott
När en person avlider och det inte finns något testamente är det bröstarvingar som först och främst ärver. Med bröstarvingar menas släktingar i rakt nedstigande led från den avlidne alltså barn eller ifall barnen inte lever barnbarn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Huvudregeln är att bröstarvingarna har rätt till sin laglott (hälften av arvslotten).
Ge bort tillgångar och egendom under den avlidnes livstid:
Det föreligger en presumtion att de gåvor som en arvlåtare givit sin bröstarvinge när hen lever utgör förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det betyder i ditt fall att den egendom eller tillgångar som getts i gåva till den andra bröstarvingen presumeras vara förskott på arv. Om det är förskott på arv ska det avräknas från den andra bröstarvingens arvslott. Dock finns det undantag till presumtionen, tex om arvlåtaren föreskrivit något annat vid gåvotillfället eller om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt är tydligt att det inte är förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
I detta fall måste alltså vissa krav vara uppfyllda för att presumtionen om att gåvan till den andra bröstarvingen är förskott på arv ska föreligga. För det första måste gåvan ges till en av den avlidnes bröstarvingar vilket som jag förstår det från frågan är fallet. För det andra måste den avlidne levt gåvan gavs vilket inte framgår av din fråga. Dessutom får det inte finnas någon information om att den avlidne uttryckligen har sagt att gåvan inte ska vara förskott på arv och heller inga andra övriga omständigheter som skulle ha påvisat att det inte var förskott på arv. Om dessa krav är uppfyllda är presumtion om förskott på arv uppfyllt.
Om man kommer fram till att det är förskott på arv
Om man kommer fram till att det är förskott på arv ska man när arvslotterna delas upp, lägga ihop kvarlåtenskapen (den avlidnes arv) och värdet på gåvan som sågs som förskott på arv (6 kap. 5 § första stycket ÄB). Beloppet som man får fram genom att göra detta ska sedan delas lika mellan alla den avlidnes bröstarvingar och förskottet ska då dras av från den andra bröstarvingens arvslott. Värdet på gåvan är gåvans värde vid gåvotillfället (6 kap. 3 § första stycket ÄB). Alltså ska fastigheten värderas till det som den var värd vid gåvotillfället.
Exempel på beräkningen av förskott på arv när förskottet är mindre än arvslotten:
Det finns 4 arvingar (A,B,C,D) och 1 000 000 kronor som är kvarlåtenskapen. A har fått ett förskott på arv med 200 000 kr. Vid arvlåtarens död lägger man ihop 200 000 + 1 000 000 = 1 200 000. Det delas då med 4 personer det vill säga 1 200 000/4 =300 000. A, B, C och D ska alltså få 300 000 kr var. Från A:s arvlott avräknas därför gåvans värde (200 000 kr) det vill säga A ska endast få 100 000 kr av de 1 000 000 kr som är kvarlåtenskap.
Det förstärkta laglottsskyddet
Vanligtvis behöver en arvinge som fått förskott på arv inte återbetala någon del av förskottet även om förskottet skulle varit större än hens arvslott (6 kap. 4 § första stycket ÄB). Det finns dock undantag till detta. Om gåvan gör att övriga bröstarvingar inte kan få ut sin laglott (hälften av arvslotten) och syftet med gåvan går att likställa med testamente kan den andra bröstarvingen bli återbetalningsskyldig. I sådana fall kan hen behöva betala tillbaka det som fattas för att övriga bröstarvingar ska få sin laglott (7 kap. 4 § första stycket ÄB).
Om du vill göra din rätt gällande så måste det ske inom ett år från det att bouppteckningen upprättades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB).
Värdering av fastigheten
Det finns ingen reglering som anger exakt hur värdering av tillgångarna i dödsboet ska ske. När en person avlider görs först en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Fastigheter brukar i bouppteckningen vanligtvis värderas efter ett uppskattat marknadsvärde eller taxeringsvärde.
Utifrån din fråga verkar det som att du inte kommer överens med övriga dödsbodelägare. I så fall är det bra att ansöka om att få en boutredningsman förordnad av tingsrätten (19 kap. 1 § första stycket ÄB). En boutredningsman är vanligtvis en advokat som kan får i uppdrag att administrera dödsboet och ta beslut i dödsboets ställe (istället för dödsbodelägarna). Boutredningsmannens har rätt att ta ut skälig ersättning för sitt arbete och det bekostas direkt från dödsboet. Om tillgångarna inte täcker kostnaderna ska den eller de som ansökt om boutredningsman betala det som återstår.
När sedan boutredningen är klar ska arvet fördelas mellan bröstarvingar och eventuella testamentstagare. Det kallas för arvskifte. Fastighetens värde brukar då bestämmas till marknadsvärdet innan arvskifte sker. Om man inte där är överens om värderingen av fastighet eller hur arvet ska fördelas kan tingsrätten utse en skiftesman efter att en dödsbodelägare ansökt om det (23 kap. 5 § första stycket ÄB. Det skulle också kunna vara boutredningsmannen som skiftar boet om det begärs. Skiftesmannen har också rätt till skälig arvode och ersättning för sina kostnader som betalas från dödsboet (23 kap. 5 § första stycket ÄB).
Sammanfattning
Ett förskott på arv preskriberas inte! Dock är det viktigt att ni kan bevisa att utbetalningen genom gåva har skett. Du som bröstarvinge kan hävda att den andra bröstarvingen fått förskott på arv som inskränker på din arvslott. Vanligtvis skulle hen inte bli återbetalningsskyldig men om hen inskränker på din laglott finns det möjlighet att kräva att hen betalar tillbaka så att du kan få ut din laglott.
Dessutom rekommenderar jag dig att ansöka om en skiftesman eller boutredningsman hos tingsrätten så att fortsatt samarbete med övriga dödsbodelägare blir enklare genomfört.
Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!
Med vänliga hälsningar,
