Förskott på arv från efterlevande förälder
kan man få förskott på arv ifrån en levande förälder innan boupptäckningen på den avlidna föräldern är färdig?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag tolkar din fråga som att en levande förälder – efter att dennes maka/make avlidit men innan bouppteckning förrättats – skänkt bort egendom till en av parets gemensamma bröstarvingar. Jag utgår ifrån att föräldrarna är gifta eftersom den relevanta regeln tar sikte på denna situation, men jag kommer även beskriva vad som gäller om så inte är fallet. Relevanta bestämmelser hittar du i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).
Gåvor från arvlåtarens make kan vara förskott på arv
Hela regelverket om "förskott på arv" bygger på tanken att föräldern som lämnar arv efter sig (dvs. arvlåtaren) vill att barnen ska ärva lika stora delar av arvet. Av detta skäl utgår lagen ifrån att större gåvor från arvlåtaren till endast ett eller några av arvlåtarens barn, i själva verket utgör förskott på detta eller dessa barns arv (6 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren – när denne fortfarande lever – skänker en bil till ett av sina två barn är utgångspunkten att det andra barnet ska kompenseras genom att erhålla en större del av det kvarvarande arvet när föräldern väl dör.
Samma princip gäller även i vissa fall när arvlåtarens make lämnar en gåva till ett gemensamt barn (6 kap. 1 § stycke 2 ÄB). Om arvlåtarens make (dvs. "den levande föräldern") gett en gåva till ett av de gemensamma barnen ur sitt giftorättsgods (dvs. den delen av makarnas egendom som ska likafördelas vid bodelning), så ska denna gåvas värde avräknas från arvet efter den först avlidne maken. Det som inte kan avräknas från den först avlidne, ska sedermera avräknas den efterlevande maken när denne väl avlider. Man kan ske det som att den överlevande maken "skjuter" över gåvans värde till den avlidne maken i bodelningen, och att man "låtsas" som att gåvan kom ifrån den först avlidne. Regeln innebär i grund och botten att förskottet på arvet avräknas tidigare och att arvsfördelningen mellan barnen således blir jämnare redan vid den första förälderns död – de missgynnade barnen kompenserar annars inte förrän den andre föräldern också avlidit.
Bodelning och arvskifte sker på grundval av bouppteckningen. Det är dock viktigt att konstatera att den kritiska dagen vid bodelning på grund av makes död är dödsdagen (9 kap. 2 § ÄktB). Det är egendomsförhållandena på den dagen som ligger till grund för bodelningen. Detta innebär att eventuella gåvor av det gemensamma giftorättsgodset som den efterlevande maken gjort efter dödsdagen inte ska räknas in i bodelningen. Uppdelningen av makarnas egendom anses "låst" så att säga. På så vis borde en sådan gåva från den efterlevande maken anses vara gjord med dennes egen egendom, och bör inte avräknas från den först avlidne makens arv. Det torde innebära att regeln om förskott på arv när arvlåtarens make är gåvogivaren, inte är tillämplig på gåvor som givits efter arvlåtarens död. Har gåvan getts när båda makar är i livet är regeln däremot förstås tillämplig.
Är de båda föräldrarna inte gifta, finns ingen sådan regel överhuvudtaget. I så fall kommer förskott på arv ifrån den efterlevande föräldern avräknas först på dennes arv, och utjämningen mellan barnen ske först då.
Sammanfattning
Förskott på arv innebär att en arvinge fått en betydande gåva av en arvlåtare som ännu är i livet. Tanken bakom de särskilda reglerna om förskott på arv är att den arvinge som redan fått en del av "sitt arv" genom gåvan, ska få mindre av det kvarvarande arvet när arvlåtaren väl dör. Då kommer de andra arvingarna inte att få mindre arv totalt sätt. Om den efterlevande maken i ett gift par skänkt en gåva till ett av de gemensamma barnen, kan denna "arvsutjämning" ske redan vid den först avlidna makens arvskifte – de arvingar som fått mindre arv kompenseras då på ett tidigare stadie. Detta bör emellertid inte vara möjligt om gåvan har skänkts först efter den först avlidne makens död.
Jag hoppas du fick svar på din fråga,
Mvh,
