Förskott på arv - avräkning vid arvsskifte
En förälder ger ena barnet en bil. 15 år senare avlider föräldern. Hur värderas bilen vid arvskiftet då det finns två barn som ska ärva.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Bestämmelserna om arv och fördelning av arv regleras i ärvdabalken (ÄB).
Allt som en arvlåtare (den avlidne personen) under sin livstid givit till en bröstarvinge (barn till den avlidne) presumeras (antas) vara förskott på arv. I det här fallet skulle bilen presumeras vara ett förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
Jag tolkar din fråga som att du undrar om bilen hen fick, kan ses som ett förskott på arvet och om så är fallet, hur man beräknar värdet på bilen vid ett arvskifte 15 år senare.
I mitt svar förklarar jag i tur och ordning vad som gäller vid förskott på arv och hur de gåvor som en arvlåtare givit en bröstarvinge under sin livstid eventuellt ska avräknas.
Allmänt om förskott på arv till bröstarvingar
Det finns en presumtion som säger att det som en arvlåtaren givit till sin bröstarvinge under sin livstid, ska anses vara förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att egendom som den avlidne gett till en av sina bröstarvingar under sin livstid, alltid presumeras vara förskott på arv och därför ska avräknas vid arvskiftet. Det gäller dock inte, om arvlåtaren föreskrivit något annat vid gåvotillfället eller om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt stått tydligt att det inte var förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
En bil, som en förälder gett till sitt ena barn under sin livstid klassas normalt som en gåva och förskott på arv. I frågan nämner du att bilen gavs under tiden arvlåtaren levde och att den avled femton år senare. Det i sin tur, påverkar bröstarvingen, på så sätt att den vid ett arvskifte med andra bröstarvingar, kommer få avräkna sig gåvans värde som om den aldrig givits.
Förskottet beräknas efter gåvans värde vid gåvotillfället
I din fråga framgår det inte om föräldern uttryckligen hade sagt att bilen inte skulle vara ett förskott på arv, eller om det med hänsyn till övriga omständigheter inte var fallet. Beroende på om arvlåtaren uttryckligen hade sagt att bilen skulle vara förskott på arv eller inte påverkar svaret på din fråga.
I det första fallet; om det tydligt framgick vid gåvotillfället att bilen inte skulle ses som förskott på arv, så innebär det i praktiken att man vid ett arvskifte mellan bröstarvingarna inte kommer beakta att den ena bröstarvingen fått en bil av arvlåtaren (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
Om gåvan ska ses som ett förskott på arvet blir svaret annorlunda. Då ska man räkna på gåvans värde vid gåvotillfället, det vill säga värdet bilen hade för femton år sedan. Det innebär alltså att man inte tar hänsyn till eventuella värdeförändringar som har inträffat efter det att ena arvingen mottog bilen i gåva (6 kap. 3 § ÄB).
Värt att tillägga är att förskott på arv endast kan ges till egna bröstarvingar, det vill säga förskott kan endast ges på arv till sina egna barn (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
Sammanfattningsvis kommer alltså bilen vid arvskiftet att värderas till det värde den hade vid gåvotillfället. Det innebär att bilens värde vid gåvotillfället, ökar kvarlåtenskapens värde (fiktivt) som om förskottet inte givits vid beräkningen av arvslotterna vid arvskiftet (6 kap. 5 § ÄB). Om gåvan/förskottet har ett större värde än kvarlåtenskapen blir beräkningen lite annorlunda, se exempel 2 nedan.
Arvskifte - hur beräknas förskottet?
Varje bröstarvinge har rätt till sin arvslott från den avlidens kvarlåtenskap (egendom som tillhört den avlidne föräldern). Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som tillfaller en arvinge. I ditt fall två bröstarvingar. Arvingarna har som huvudregel rätt till halva kvarlåtenskapen var - eller om inga andra arvtagare finns - eller om det inte finns ett testamente som reglerar annat.
För att veta hur stor arvslott varje bröstarvinge kommer att ha måste man (när den ena fått förskott på arv) räkna med förskottet som om det aldrig hade givits, det vill säga räkna med ett fiktivt belopp vid uträkningen. Det för att fördelningen ska bli så rättvis som möjligt mellan bröstarvingarna och det finns en presumtion inom arvsrätten som innebär att den avlidnes önskan är att alla dennes bröstarvingar, så långt som det är möjligt, ska få ut lika mycket från kvarlåtenskapen.
Räkneexempel. Observera att detta endast är fiktiva belopp
Exempel 1:
Bilens värde vid gåvotillfället: 100 000 kronor
Kvarlåtenskapen från den avlidne: 1 000 000 kronor
Antalet bröstarvingar: två stycken
Formel 1: arvslotten = (kvarlåtenskap + förskott) / (antalet arvingar)
Uträkningen (1 000 000 + 100 000) / 2 = 600 000 kronor
Arvslotten är i detta exempel, med två barn 600 000 kronor vardera. Det innebär i det här fallet att den bröstarvinge som fick bilen (förskott på arv) på ett värde av 100 000 i praktiken endast kommer få ut 500 00 kronor, då den redan fått 100 000 kronor tidigare och det andra barnet får ut 600 000 kronor.
Exempel 2 (om förskottet var större än arvslotten):
Skulle det visa sig att bilens värde översteg barnets arvslott och den avlidnes kvarlåtenskap blir fallet lite annorlunda eftersom den som fått bilen således har fått mer än vad som var tänkt att vara dennes arvslott.
Om bilen värderades till 500 000 kronor vid gåvotillfället samtidigt som dödsboets kvarlåtenskap vid arvskiftet endast uppgår till 300 000 kronor blir beräkningen annorlunda. I detta fall måste en annan formel användas för att se hur mycket den andra bröstarvingen ska ha.
Formel 2: arvslotten (a) = (kvarlåtenskapen + arvslotten (a)) / antalet grenar (n)
Uträkningen : a = (300 000 + (okänd kvot) a) / 2
2a = 300 000 + a
a = 150 000 kronor
Arvslotten skulle i detta exempel bli 150 000 kronor. Det Innebär att den bröstarvinge som inte fått något förskott på arv ska få ut hela på kvarlåtenskapen på 150 000 kronor. Medan den som redan fått förskott på arv (bilen) inte ska få ut något mer. Den har ju fått ett förskott som överstiger dennes arvslott. Dock finns ingen återbäringsskyldighet för den som fått för mycket i förskott i arv, oavsett hur högt det är (6 kap. 4 § ÄB).
Observera dock att det finns ett undantag från bestämmelsen. Det är om syftet med gåvan (bilen) kan likställas med ett testamente och förskottet då skulle innebära att den andra bröstarvingen inte skulle få ut sin laglott. Det brukar kallas för att en bröstarvinge fått sin laglott inskränkt. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglottsreglerna syftar till att ge bröstarvingarna en viss rätt till kvarlåtenskapen, åtminstone halva kvarlåtenskapen. Rätten för en bröstarvinge att påkalla jämkning vid inskränkt arvslott brukar kallas för det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ÄB).
Vill den andra bröstarvingen göra sin rätt gällande laglott så måste det ske inom ett år från det att bouppteckning upprättades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Det gäller dock endast under förutsättning att arvlåtaren har föreskrivit att återbäring ska ske (6 kap. 4 § ÄB). Det skulle innebära att den andra bröstarvingen har rätt att kräva ut sin laglott, och att den bröstarvinge som mottagit gåvan (bilen) blir återbäringsskyldig till det belopp som motsvarar den andre bröstarvinges laglott (vilket i exempel 2 ovan skulle bli 75 000 kronor).
Vid beräkningen av laglotten ska värdet av den egendom som givits, läggas till i kvarlåtenskapen (se formel 2 ovan). Men det förutsätter att givandet av gåvan, (bilen) inte var förskott på arv, utan var att likställa med testamente. Förskott på arv medför således ingen återbetalningsskyldighet för den bröstarvinge som fått förskott på gåva.
Undantaget avser alltså endast fall där syftet med gåvan, (i det här fallet bilen) till ena bröstarvingen kan likställas med ett testamente och att värdet på bilen innebar att den andra bröstarvingen inte skulle få ut sin laglott, i det fall värdet på bilen skulle överstiga vad som finns kvar i kvarlåtenskapen och därmed inskränka på dennes laglott. Då kan den bröstarvinge som fått gåvan bli återbärningsskyldig.
Det finns alltså två typer av gåvor som kan aktualisera återbärningsskyldighet för den bröstarvinge som tagit emot bilen:
1. Gåvor som givits nära arvlåtarens död i syfte att fördela tillgångarna mellan arvingarna.
2. Gåvor med förbehåll om nyttjanderätt för givaren av egendomen. I detta fall bilen.
Detta framgår av 7 kap. 4 § första stycket ÄB och 7 kap. 5 § ÄB.
Sammanfattning
Slutligen ska bilens värde vid gåvotillfället vara med i beräkningen och avräknas från dennes arv vid arvskiftet mellan de två syskonen, om inget annat uttryckligen har föreskrivits eller det av omständigheterna i övrigt är uppenbart, att bilen inte skulle avräknas på den personens arvslott.
Således kan arvlåtaren bestämma att en gåva till en bröstarvinge inte ska avräknas som förskott på framtida arv och då bryts presumtionen om förskott på arv. Detta kan i praktiken leda till att fördelningen mellan bröstarvingar kan bli rätt så orättvis. Vilket den berörda bröstarvingen inte kan påverka, förutom att hävda sin laglott. Vilket förutsätter att gåvan antingen givits under sådana förhållanden, eller på sådana villkor att det kan likställas med ett testamente.
Hoppas du kände att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!
Vänligen,
