Förskott på arv?

2021-07-11 i Förskott på arv
FRÅGA
Hus ges bort till bröstarvinge är det ett förskott på arv? Min mamma har gått bort och ägde ett hus 50/50 tillsammans med min bror. Husets köptes för ca 2milj kr och min bror gick in med 300 000 och min mamma med resterande, inga lån finns på huset. Ses detta som ett förskott av arvet eller som en gåva?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Reglerna som är aktuella för denna fråga finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).

Bröstarvingars arvslott

När en person avlider och det inte finns något testamente är det bröstarvingar som först och främst ärver. Med bröstarvingar menas släktingar i rakt nedstigande led från den avlidne alltså barn eller ifall barnen inte lever barnbarn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Huvudregeln är att bröstarvingarna har rätt till sin laglott (hälften av arvslotten).

Ge bort tillgångar och egendom under den avlidnes livstid:

Det föreligger en presumtion att de tillgångar (kan vara pengar, fastighet eller betecknas som "gåva"osv) som en arvlåtare givit sin bröstarvinge när hen lever utgör förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Alltså utesluter inte det faktum att egendomen betecknas som "gåva" att det blir förskott på arv. Det betyder i ditt fall att det tillskott som din bror fått för att fastigheten ska delas 50/50 med din mamma presumeras vara förskott på arv. Om jag tolkat din fråga rätt så har han betalat 300 000 kr av 2 milj kr men står som 50 % ägare på fastigheten. I så fall betyder det att din mamma gått in med 700 000kr extra för att din bror skulle fått den ägandedelen han fått. Om det är förskott på arv ska det avräknas från din brors arvslott. Dock finns det undantag till presumtionen, tex om arvlåtaren föreskrivit något annat vid gåvotillfället eller om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt är tydligt att det inte är förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB).

I detta fall måste alltså vissa krav vara uppfyllda för att presumtionen om förskott på arv ska föreligga. För det första måste den avlidne gett förskottet till någon av sina bröstarvingar vilket som jag förstår det från frågan är uppfyllt då det handlar om sonen till din mamma. För det andra måste den avlidne levt när gåvan gavs vilket verkar uppfyllt utifrån frågan. Dessutom får det inte finnas någon information om att den avlidne uttryckligen har sagt att gåvan inte ska vara förskott på arv och heller inga andra övriga omständigheter som skulle ha påvisat att det inte var förskott på arv. Det framgår inte från din fråga att något av det skulle skett. Om dessa krav är uppfyllda föreligger presumtion om förskott på arv.

Om man kommer fram till att det är förskott på arv

Om man kommer fram till att det är förskott på arv ska man när arvslotterna delas upp, lägga ihop kvarlåtenskapen (den avlidnes arv) och värdet på gåvan som sågs som förskott på arv (6 kap. 5 § första stycket ÄB). Beloppet som man får fram genom att göra detta ska sedan delas lika mellan alla den avlidnes bröstarvingar och förskottet ska då dras av från den andra bröstarvingens arvslott. Värdet på gåvan är gåvans värde vid gåvotillfället (6 kap. 3 § första stycket ÄB). Alltså ska fastigheten värderas till det som den var värd vid gåvotillfället.

Exempel på beräkningen av förskott på arv när förskottet är mindre än arvslotten:

Det finns 2 arvingar (A och B) och 3 300 000 kronor som är kvarlåtenskapen. A har fått ett förskott på arv med 700 000 kr. Vid arvlåtarens död lägger man ihop 700 000 + 3 300 000 =

4 000 000. Det delas då med 2 personer det vill säga 4 000 000/2 =2 000 000. A och B ska alltså få 2 000 000 kr var. Från A:s arvlott avräknas därför gåvans värde (700 000 kr) det vill säga A ska endast få 1 300 000 kr av de 4 000 000 kr som är kvarlåtenskap.


Det förstärkta laglottsskyddet

Vanligtvis behöver en arvinge som fått förskott på arv inte återbetala någon del av förskottet även om förskottet skulle varit större än hens arvslott (6 kap. 4 § första stycket ÄB). Det finns dock undantag till detta. Om gåvan gör att övriga bröstarvingar inte kan få ut sin laglott (hälften av arvslotten) och syftet med gåvan går att likställa med testamente kan den andra bröstarvingen bli återbetalningsskyldig. I sådana fall kan hen behöva betala tillbaka det som fattas för att övriga bröstarvingar ska få sin laglott (7 kap. 4 § första stycket ÄB).

Om du vill göra din rätt gällande så måste det ske inom ett år från det att bouppteckningen upprättades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB).

Sammanfattning

Ett förskott på arv preskriberas inte! Dock är det viktigt att du kan bevisa att utbetalningarna har skett. Du som bröstarvinge kan hävda att den andra bröstarvingen fått förskott på arv som inskränker på din arvslott. Vanligtvis skulle hen inte bli återbetalningsskyldig men om hen inskränker på din laglott finns det möjlighet att kräva att hen betalar tillbaka så att du kan få ut din laglott.

Dessutom rekommenderar jag dig att ansöka om en skiftesman eller boutredningsman hos tingsrätten ifall du upplever att det är svårt att komma överens med övriga dödsbodelägare då det förenklar det gemensamma besluttagandet (23 kap. 5 § första stycket ÄB).

Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!

Med vänliga hälsningar,

Ebba Kristensson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Förskott på arv (1267)
2021-09-20 Kränks min arvsrätt av att min far givit gåva
2021-09-19 min far har givit en gåva till min bror, kränks min arvsrätt?
2021-09-18 Vad händer med framtida arv när två av tre barn får en gåva?
2021-09-18 Försäljning till underpris - förskott på arv?

Alla besvarade frågor (95801)