Förskott på arv

I ett dödsbo framgår det att den avlidna har givit en gåva till tre söner, som ej ska vara förskott på arv. Finns ett skriftligt dokument på det. Det har gått knappt två år mellan gåvobrevet och att personen gått bort. Nu vill den fjärde dödsbodelägaren (tre barn till en tidigare avliden son) att man ska ta hänsyn till det vid arvsskiftet. De får annars ut halva laglotten på den sidan men de vill ha hela. Om de ska vända sig till tingsrätten, hur stor är sannolikheten att de vinner/förlorar?

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar över arvingarnas möjligheter att begära jämkning av gåvan. För att besvara frågan kommer jag först att förklara reglerna om förskott på arv och därefter reglerna om arvingarnas rätt till laglott. Avslutningsvis kommer jag redogöra för vilka möjligheter som finns att begära jämkning av gåvan.

Frågan besvaras med regler som finns i ärvdabalken (ÄB).

Är gåvan förskott på arv?

Huvudregeln är enligt 6 kap. 1 § ÄB att en gåva till den avlidnes barn utgör förskott på arv. Detta gäller dock inte om det i gåvobrev eller liknande handling framgår att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.

I ditt fall är det skriftliga dokumentet ett bevis för att gåvan inte ska räknas som förskott på arv. Frågan blir därför om det ändå är möjligt att ta hänsyn till gåvan vid arvsfördelningen eftersom den inkräktar på arvingarnas rätt till laglott.

Vad säger reglerna om laglott?

Enligt 7 kap. 4 § ÄB finns ett förstärkt laglottsskydd som innebär att en gåva ibland ska beaktas vid arvsskiftet. Detta gäller i två fall. Det första fallet avser gåvor som den avlidne har lämnat en kort tid före sin död. Det andra fallet gäller situationer där givaren fram till sin död har behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Det som kännetecknar båda dessa fall är att gåvan liknar testamente och inte påverkar givaren ekonomiskt under återstående livstid.

Exempel 1:
Om en person kort före sin död ger bort en gåva till en arvinge som medför att övriga arvingar inte får sina respektive laglotter så kan gåvan enligt 7 kap. 4 § ÄB beaktas vid arvsskiftet. Detta medför att arvet fördelas med hänsyn till gåvan så att varje arvinge får ut sin laglott.

Exempel 2:
En person ger bort en gåva men förbehåller sig rätten att använda den bortgivna egendomen fram till sin död. Gåvan leder till att personens arvingar inte får sina respektive laglotter. Enligt 7 kap. 4 § ÄB kan gåvan beaktas vid arvsskiftet så att varje arvinge får sin laglott.

Om arvingarna vill vända sig till domstol

I ditt fall har alltså arvingarna rätt att begära jämkning av gåvan med hänvisning till det förstärkta laglottsskyddet. Detta kan göras med framgång under förutsättning att arvingarna kan visa att gåvan faller in under något av fallen i 7 kap. 4 § ÄB. Om arvingarna vill begära jämkning måste de enligt 7 kap. 4 § ÄB andra stycket väcka talan vid domstol inom ett år från att bouppteckningen avslutades.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Erik BengtssonRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”