Försäljning av egendom i dödsbo
Kan en arvtagare (bröstarvinge) tvinga fram en försäljning av arvegods, t.ex. tavlor, fastän övriga bröstarvingar är emot det? Om så är fallet, kan en bröstarvinge då köpa delar av detta arvegods, d.v.s. köpa det vederbörande egentligen skulle ärvt?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Bestämmelser om arv och dödsboförvaltning finns i ärvdabalken (ÄB).
Dödsbodelägarnas samförvaltning
Enligt 18 kap. 1 § ÄB förvaltar dödsbodelägarna (d.v.s. efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare) gemensamt den dödes egendom. Det betyder att samtliga dödsbodelägare måste vara överens vid beslut som rör dödsboet, till exempel vid försäljning av egendom. Ett undantag är att åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas.
Det ovan nämnda innebär att en dödsbodelägare inte kan tvinga fram en försäljning av arvegods om övriga dödsbodelägare är emot det. En annan sak är att en försäljning kan vara en rimlig lösning om dödsbodelägarna inte kommer överens om vem som ska ha ett visst föremål. På så sätt hamnar ju föremålet hos den som värderar föremålet högst. Det finns inget principiellt hinder mot att en dödsbodelägare köper egendom av dödsboet.
Förvaltning genom en av rätten utsedd boutredningsman
Kommer dödsbodelägarna inte överens om förvaltningen av dödsboet och arvsskiftet, har var och en av dem enligt 19 kap. 1 § ÄB en ovillkorlig rätt att begära att tingsrätten utser en boutredningsman. Tingsrätten kommer att utse en boutredningsman, även om de andra dödsbodelägarna inte tycker att det behövs. Boutredningsmannen tar över förvaltningen av dödsboet från dödsbodelägarna och kan även medverka vid arvsskiftet i den mån delägarna inte själva kan genomföra en sådan delning.
Observera att en boutredningsman enligt 19 kap. 19 § har rätt till skälig ersättning för sitt arbete. I första hand ska han få sin ersättning från dödsboet, men om det inte räcker blir den eller de delägare som har begärt att en boutredningsman ska utses skyldiga att betala arvodet. För att undvika kostnader bör dödsbodelägarna alltså in i det längsta försöka komma överens utan att koppla in en boutredningsman.
Med vänliga hälsningar
