Formella krav på beslut i kommunstyrelse
Vilka formella krav finns på ett beslut fattat i en kommunstyrelse?
I detta fall:
Kommunstyrelsemöte 1: Ett farslag finns med som informationspunkt i avsikt att tas upp för beslut på efterföljande möte.
Kommunstyrelsemöte 2: Förslaget finns för beslut men återremmiteras.
Kommunstyrelsemöte 3: Förslaget finns inte i kallelsen. Kommunstyrelsens presidium tar beslut att beslut att lägga till ärendet som ett beslutsärende. Dock utan att ändra i den anslagna kallelsen/ärendelistan. Kommunstyrelsen fattar beslut.
Är det möjligt att beslutet inte fattats korrekt utan att kan ha någon framgång i att laglighetspröva detta?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!
Jag utgår från att du undrar om ett beslut kan fattas i en kommunstyrelse även om förslaget inte finns i kallelsen eller ärendelistan (men däremot funnits i ett föregående möte) eftersom du angett ett konkret fall av ett beslutsfattande.
Krav på angivande i kallelse
När det gäller beslut som avgörs av kommunfullmäktige finns ett krav på att ärendena måste ha funnits med i en kungörelse innan sammanträdet för att kunna avgöras (5:40 KommL). När det gäller beslut som avgörs av kommunstyrelsen finns det däremot bara krav om hur omröstningen ska gå till men inte något motsvarande krav på att ärendet ska ha angetts i kallelsen (6:28-29 KommL e contrario). Det borde därför inte vara fel att fatta beslutet även om ärendet inte angetts i kallelsen.
Laglighetsprövning kan ske då man misstänker att ett beslut inte kommit till i s.k. laga ordning, dvs. att det kan finnas fel på själva förfarandet eller tillkomsten av beslutet (10:8 st 1 p. 1 KommL). Det finns många regler om hur ett beslut kommer till i styrelsen, men det finns inte en komplett lista samlad på ett och samma ställe över allt som kan angripas enligt 10:8 st 1 p 1 KommL. Jag tänker därför bara nämna några av dessa:
Beslutförhet
Styrelsen får bara handlägga ärenden när fler än hälften av ledamöterna är närvarande (6:23 KommL).
Jäv
En förtroendevald eller anställd som är jävig i ett ärende hos styrelsen får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet förutom i de fall då det är brådskande och det inte finns någon annan som kan vidta de åtgärder som behövs (6:24 KommL). I de fall ett ärende uppenbarligen inte kräver opartiskhet spelar dock frågan om jäv ingen roll (6:26 KommL).
Att en förtroendevald eller anställd är jävig innebär att ärendet står personen nära och gör det svårt för den att fatta ett opartiskt beslut, t.ex. att ärendet angår personen själv eller någon närstående. Den totala listan över situationer då en förtroendevald eller anställd anses vara jävig finns i 6:25 KommL och 6:27 KommL.
Bordläggning av ett ärende
För bordläggning eller uppskjutning av ett ärende krävs det enkel majoritet (6:29 KommL).
Omröstning
Ytterligare regler finns i 5:41-5:44 KommL om hur själva omröstningen går till.
Hoppas att svaret hjälpte. Du är välkommen att ställa fler frågor om du har några!
Med vänliga hälsningar
