Fördelning av framtida arv och möjligheten att skjuta på särkullbarn arv?
Vi är ett gift par med 2 gemensamma o 1 särkullbarn. Hur fördelas framtida arv?
Vi äger 50 % var, gör det nån skillnad? Om man beräknar ca 4 miljoner ( fastighet o inventarie), skulder ca 1,5 milj. Hjälper det att skriva testamente ev skjuta på särkullsbarnets rätt.
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!
Fördelning av framtida arv
Bestämmelser om rätt till arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken ( ÄB).
Kvarlåtenskapen efter er kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet.
Bröstarvingar, dvs. avkomlingar till er har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, 7 kap.1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över.
För de fall ett testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvingar påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.
Bröstarvingar, tillhör första arvsklassen och är dom som som i första hand ärver er till lika stora delar var, 2 kap. 1§ ÄB. Huvudregel är att bröstarvingar ärver i samband med arvlåtarens död. Om ni dock är gifta vid tidpunkten för den först avlidna makens bortgång är huvudregel att den efterlevande maken ärver före gemensamma barn. Den efterlevande ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Detta framgår av 3 kap. 1§ ÄB . Era gemensamma barn har sedan rätt till efterarv som inträder först vid andra makens bortgång, 3 kap. 2§ ÄB.
Vid den efterlevande makens bortgång, realiseras efterarvet vilket för bröstarvingar innebär rätt till en viss kvotdel i egendomsmassan från den efterlevande 3 kap. 2§ ÄB. Vanligtvis är kvotdelen hälften, som fördelas lika mellan bröstarvingarna till den först avlidne. Resterande kvarlåtenskapen fördelas sedan lika på den sist avlidnes arvingar, 2 kap. 1§ ÄB.
Går det att skjuta på särkullbarnets arv?
Särkullbarnets rätt till arv kan aktualiseras vid olika tidpunkter, beroende på om barnet tillhör den först avlidne eller den efterlevande maken, på grund av att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, 3 kap. 1§.
För de fall särkullbarnet tillhör den först avlidna maken finns bestämmelsen i 3 kap. 9 § ÄB som innebär att den avlidnes särkullbarn kan avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken med bibehållen efterarvsrätt, precis som för de gemensamma barnen.
Särkullbarnets rätt till arv kan även skjutas upp på grund av skyddsbestämmelsen i 3 kap. 1§ ÄB. Bestämmelsen ger den efterlevande maken rätt att erhålla egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp. Vad som eventuellt skulle saknas för att uppnå fyra basbelopp kan därför i den mån som krävs, tas från särkullbarnets arv och tillfaller istället den efterlevande make med fri förfoganderätt. Även i detta fall har särkullbarnets rätt till efterarv först vid efterlevande makes död.
Sammanfattning
Vid den efterlevande makens bortgång kommer arvet efter er fördelas på era gemensamma barn har rätt rätt till arv från er båda, men med olika stora delar eftersom arvet från den av er som har barn sedan tidigare kommer att fördelas på tre bröstarvingar istället för på två. Särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv vid arvlåtarens död, varför tidpunkten för arv är beroende av vem av er som avlider först.
Genom testamente kan ni till viss del påverka fördelningen av den legala arvsrätten, men bröstarvingarna har således alltid rätt att få ut sin laglott.
Hoppas att ni har fått svar på er fråga!
Med vänlig hälsning,
