Fördelning av arv

2020-02-04 i Efterarv
FRÅGA
Två personer är gifta. Maken avlider och i bouppteckningen så har maken cirka 80 000 kr i tillgångar och makan cirka 460 000 kr (huset inkluderat, vilket hon har fått i arv efter sin far, värde 200 000 kr). De har inga barn, däremot så lever ett syskonbarn till maken och flera syskon till makan. Syskonbarnet tar inte del av något arv nu. Efterlevande maka begär tillämpning av 12 kap 2 § Äktenskapsbalken. Efter ett antal år så säljer hon huset som nu har ökat i värde. När makan går bort finns ett testamente som inte ger syskonen till makan någon rätt till arv, däremot finns två universella testamentstagare. Makens syskonbarn lever fortfarande. Boets värde är efter den avlidnes skulder är nu 590 000 kr. Hur skall arvet fördelas nu?
SVAR

Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga!

Eftersom din fråga rör arvsfördelning och arv efter makars död kommer äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) och ärvdabalken (1958:637) (ÄB) att vara aktuella lagar.

Maken dör:

När en make har dött ska en bodelning göras mellan makarna och i en bodelning ingår endast s.k. giftorättsgods. Giftorättsgods är det som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §, 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 §).

Jag utgår ifrån att ingen av makarna hade enskild egendom, vilket är egendom som inte skulle ingå i en bodelning. Omständigheten att makan ärvt huset skulle kunna innebära att huset skulle kunna utgöra enskild egendom, men eftersom det inte framgår av din beskrivning kommer det i min beräkning att anses utgöra giftorättsgods (se ÄktB 7 kap. 2 § fjärde punkten). Inte heller framgår det att någon av makarna har skulder så jag utgår ifrån att dessa har dragits av eller liknande.

Huvudregeln i en bodelning är att egendomen ska delas lika mellan makarna (ÄktB 9 kap. 3 §), men nu hade makan begärt tillämpning av en undantagsregel i ÄktB 12 kap. 2 §, som innebär att vardera make ska behålla sitt giftorättsgods.

I det här fallet innebär det att makarna alltså inte ska dela lika på 540 000 kr (80 000 kr från makens giftorättsgods + 460 000 kr från makans giftorättsgods). Istället kommer maken att få 80 000 kr och makan 460 000 kr.

Enligt ÄB 3 kap. 1 § är det den efterlevande maken som ärver makens kvarlåtenskap på 80 000 kr, men syskonbarnet har också arvsrätt enligt ÄB 2 kap. 2 §. När efterlevande maka avlider kommer syskonbarnet att ha rätt till sin del av arvet från maken som dog först, vilket framgår av ÄB 3 kap. 2 §. Makan har ärvt dessa 80 000 kr med s.k. fri förfoganderätt. Det betyder att hon har fått göra vad hon vill med egendomen förutom att testamentera bort den.

Sedan dör makan:

Det som behöver göras nu är att först ta reda på hur mycket syskonbarnet har rätt till från arvet av maken, innan de universella testamentstagarna har rätt till sin del av arvet utifrån det som har angivits i testamentet. Detta eftersom syskonbarnet har ett arvsanspråk enligt ÄB 3 kap. 2 § och har alltså rätt att få sitt arv nu när makan har avlidit.

Makans kvarlåtenskap var 590 000 kr efter att skulderna dragits av. Det makan hade i sitt bo efter att hon fick ärva från maken var 540 000 kr, vilket innebär att tillgångarna har ökat med 50 000 kr. Varför tillgångarna har ökat är en relevant fråga, för skulle egendomen ha ökat pga. något nytt arv/testamente, gåva eller förvärvsarbete kommer de universella testamentstagarna ha rätt till 50 000 kr extra (se ÄB 3 kap. 4 §). Att huset ökade i värde är ingen omständighet enligt lagen som gör att de 50 000 kr skulle hamna på testamentstagarnas "sida". Inte heller om ökningen bara berodde på en allmän värdeökning.

Som sagt hade makan efter makens död 540 000 kr och efter sin egen död 590 000 kr. Hur man räknar ut hur mycket syskonbarnet har rätt till görs enligt följande formel:

Arvet från maken / Makans dåvarande tillgångar x makans nuvarande tillgångar

→ 80 000 kr / 540 000 kr x 590 000 kr = ca 87 407 kr.

(Hade värdeökningen på 50 000 kr varit pga. ett arv t.ex. hade formeln sett ut såhär istället: 80 000 / 540 000 x 540 000 kr = 80 000 kr)

Syskonbarnet har alltså rätt till 87 407 kr i arv efter maken. Resterande 502 593 kr av makans tillgångar ska sedan fördelas i enlighet med testamentet. Eftersom makans syskon inte är hennes barn har de inte rätt till arv, eftersom rätten till laglott (hälften av det man hade ärvt annars) endast gäller den avlidnes barn.

Hoppas att detta gav dig vägledning!

Med vänlig hälsning,

Catarina Franco Edlund
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (711)
2020-09-23 Hur fördelas arv och efterarv?
2020-09-23 Kan man testamentera bort egendom som ärvts med fri förfoganderätt?
2020-09-21 Efterlevande makes arvsrätt och bröstarvingars efterarvsrätt
2020-09-21 Har jag rätt till efterarv när min mammas efterlevande make avlider?

Alla besvarade frågor (84339)