Föravtal om arv, testamente
Vi är gifta med varandra och äger fastighet tillsammans. Vi har båda två barn i tidigare förhållande men inga gemensamma barn. Vi har testamente. Vi har varsitt dokument från våra barn där det står skrivit att den av oss som överlever den andre har rätt till orubbat bo. Gäller detta avtal som att alla fyra efter bådas bortgång delar på 25% var eller måste något mer göras för att skydda den som överlever
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
De regler som gäller i din situation finns dels i äktenskapsbalken (förkortad ÄktB) och dels i ärvdabalken (förkortad ÄB). Du hittar lagarna här: ÄktB, ÄB
Jag kommer nedan att förklara vad som sker om någon av er skulle avlida och hur era saker då skulle fördelas. Jag kommer också bedöma de åtgärder ni har gjort nu, som era dokument. Sedan kommer jag att ge er tips på vad mer som kan göras.
I det fall någon av er avlider
I det fall att någon av er avlider så skulle detta ses som att ert äktenskap tar slut och en bodelning kommer göras (ÄktB 1:5 & 9:1). En bodelning innebär att allt ert giftorättsgods, oavsett vem som äger vad delas lika mellan er (den efterlevande maken och dödsboet) (ÄktB 10:1 & 11:3) I de flesta fall brukar all egendom, alltså alla saker ni äger anses vara giftorättsgods. Det är bara s.k. enskild egendom som lämnas utanför bodelning. Vad som är enskild egendom brukar ofta framgå genom att man genom exempelvis äktenskapsförord avtalat om att egendomen ska vara enskild eller att det finns ett gåvoavtal av vilket detta framgår.
Hur fördelas sedan arvet?
Det som finns på den dödes makens sida efter bodelningen samt eventuell annan egendom hen har (exempelvis enskild egendom) utgör sedan det som inom juridiken kallas makens kvarlåtenskap.
Kvarlåtenskapen fördelas lika mellan de arvsberättigade. I ert fall så är det era respektive barn som är arvsberättigade, alltså om du skulle avlida först så är endast dina barn (och inte din makes) som har rätt att ärva din kvarlåtenskap och samma sak med din make (ÄB 2:1)
Eftersom era barn inte är gemensamma så har den avlidnes barn rätt att få ut sitt arv direkt, något som inte varit fallet om barnen varit gemensamma (ÄB 3:1). Barnen kan dock välja att avstå från sitt arv och på så sätt ha rätt till en andel i arvet som uppkommer när den efterlevande maken dör (ÄB 3:9). Dock så kan man inte i förväg komma överens om detta, något jag behandlar mer under rubriken "Ert avtal med barnen".
Det finns dock en skyddsregel, ofta kallad "stora prisbasbeloppsregeln" (ÄB 3:1) Regeln innebär att en make efter den andra makens död har rätt att få en summa som tillsammans med den egendom man har motsvarar fyra prisbasbelopp (ÄB 3:1). År 2018 uppgick ett prisbasbelopp till 45 500 kr (scb.se) vilket innebär att om någon av er skulle dö så skulle den andre maken ha rätt att få minst 182 000 kr (4*45 500 kr) efter bodelningen. Räcker exempelvis inte den egendom man själv har samt det man fått i bodelningen så har man rätt att ta från arvingarnas arv för att komma upp i den summan. Detta innebär dock att arvingarna får rätt till en andel i den makens kvarlåtenskap efter hens död.
Ert avtal med barnen
Du nämner att ni har varsitt dokument där ni ingått ett avtal med era barn om hur arvet ska fördelas. Det kan vara bra att veta att ett sådant avtal inte är giltigt enligt lagen (ÄB 17:1) vilket innebär att ifall ni skulle vara oense skulle ni inte kunna med lagens hjälp genomdriva avtalet. Jag råder er att skriva ett testamente istället.
Testamente
Det bästa sättet att skydda sig är att skriva ett testamente. Lawline kan hjälpa er med att skriva ett sådant till ett förmånligt pris: https://avtal2.lawline.se/
Testamentet bör då innehålla något om att den efterlevande maken ska ärva kvarlåtenskapen.
Detta ger dock inte ett fullvärdigt skydd, men är det bästa som ni kan uppnå. Barnen kan nämligen jämka testamentet för att få ut sin laglott. Jämkningen innebär att man inför domstol påpekar att något i testamentet är fel, och felet i det här fallet skulle vara att testamentet inkränktar på barnens laglott. Laglotten innebär att en arvinge har oavsett vad ett testamente säger alltid rätt att få hälften av det hen skulle ärvt genom lag. (ÄB 7:1) Jag ger nedan ett exempel för att underlätta beskrivningen.
Make A och B har två barn var som inte är gemensamma. När make A dör så efterlämnar hen 200 000 kr som kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap fördelas lika mellan hens barn, C och D som då får hälften var, alltså 100 000 kr. A har emellertid skrivit ett testamente om att hens kvarlåtenskap ska tillfalla B. C och D jämkar testamentet för att få ut sin laglott. De har då rätt till hälften av det som de skulle ärvt genom lag. Som du ser ovan så hade de enligt lagen rätt till 100 000 kr var, vilket i fallet gör att deras laglott uppgår till 50 000 kr var. Dessa dras bort från det B ska få och C och D får 50 000 kr var medan B får 100 000 kr.
Barnen är inte skyldiga att begära jämkning i testamentet, men gör de inte det så förlorar de rätten till sin laglott.
Kort sammanfattning:
Det avtal ni skrivit med era barn gäller inte, men självklart kan man göra en sådan delning ändå om alla är överens. Jag skulle råda er att skriva ett testamente om att den efterlevande maken ska ärva kvarlåtenskapen efter den först avlidne.
Hoppas detta besvarade din fråga och hör gärna av dig igen om något var oklart
