För mycket utbetald semesterersättning och uteblivet arbetsgivarintyg
Hej jag har ett problem med min gamla arbetsgivare, han vägrar o betala ut min slutlön. Jag sa upp mej med omedelbar verkan eftersom han inte kunde sköta om utbetalningarna, jag fick alltid in lönen sent och i olika dagar i små summor. Han gjorde folkskillnad, vissa anställda fick lönen i tid men inte jag. Jag har kontaktat facket men dom har knappt hjälpt mej alls, jag har nu väntat på slutlönen och arbetsgivarintyg i 80 dagar och ingenting händer. Vad har jag för rättigheter utöver detta?
Facket, arbetsgivaren o jag är i en tvist av att min arbetsgivare har betalat ut för mycket semester påstår han av, men jag har inte lagt märke utav det, för att lönespesarna är så svåra o tyda från honom så knappt facket kan läsa av det. Men om nu fallet ska vara om han nu betalat ut för mycket och jag ej har lagt märke till det, för lönen är ju redan borta. Vad har jag för skyldighet o rättighet i det?
tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Först beklagar jag det som hänt. Men det finns alltid hjälp att få i detta fall.
När det gäller det uteblivna arbetsgivarintyget:
Av 47§ Lag(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring framgår det att en arbetsgivare på begäran ska utfärda ett arbetsgivarintyg. Tyvärr är denna regel inte sanktionerad, vilket betyder att det rättsligt inte finns något sätt att tvinga arbetsgivaren att utfärda ett sådant. Dock finns det enligt samma paragraf andra möjligheter att få ditt arbetsförhållande styrkt om det föreligger stora svårigheter för dig att skaffa ett intyg. Sådana alternativa handlingar kan t.ex. vara lönespecifikationer eller uppgifter från den fackliga representant som du löpande haft kontakt med.
Eventuellt för mycket utbetald semesterersättning/lön:
Av 2 och 3 §§ lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt som reglerar när en arbetsgivare får göra avdrag på arbetstagares lön framgår att arbetsgivaren har vissa möjligheter att göra kvittning mot lönefordran. I 2 § föreskrivs om frivillig kvittning vilken förutsätter arbetstagarens medgivande och 3 § handlar om tvångskvittning vilken kan ske under vissa förutsättningar. Har din arbetsgivare kollektivavtal kan det även finnas andra möjligheter för denne att göra en tvångskvittning med stöd av avtalet.
Enligt gällande svensk rätt så är huvudregel så att den som har fått för mycket utbetald lön eller annan ersättning ska betala tillbaka dessa pengar. Dock finns det ett undantag från denna huvudregel, vilket innebär att en arbetstagare som av misstag fått för mycket lön/annan ersättning och som inrättat sig efter betalningen (dvs. förbrukat pengarna) endast är återbetalningsskyldig om han eller hon insett eller borde ha insett att denne har fått fel lön/ersättning. Om arbetstagaren är i god tro dvs. inte insett eller borde ha insett, föreligger således ingen återbetalningsskyldighet.
Under förutsättning att din arbetsgivare inte har rätt att göra tvångskvittning och att någon överenskommelse om frivillig kvittning inte funnits mellan er samt att du dessutom är i god tro om den eventuellt felaktiga utbetalda lönen/ersättningen, kommer du sannolikt inte att drabbas av någon återbetalning om det senare visar sig att du verkligen fått för mycket utbetald lön/ersättning av arbetsgivaren. Det som är värt att notera här är att för god tro krävs att man verkligen saknar insikt om arbetsgivarens misstag. Det kan vara rekommenderat att noggrant jämföra utbetalningen med de semesterdagar som du hade rätt att få betalning till.
Utebliven slutlön:
Om arbetsgivaren utan lagliga skäl vägrar att betala lön till dig har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Förfarandet regleras i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Det innebär att KFM, efter din ansökan, skickar ett föreläggande om betalning till din arbetsgivare. Denna får sedan svara på detta och eventuellt motsätta sig kravet. Motsätter arbetsgivaren ditt krav kan målet på din begäran lämnas vidare till tingsrätten. I samband med ansökan kan du även yrka dröjsmålsränta på din uteblivna semesterersättning enligt Räntelagen 6 §. Du har även möjlighet att i samband med ansökan begära Kronofogdens hjälp med att driva in skulden (verkställighet av beslutet). Ansökningsavgiften för betalningsföreläggande är 300kr, som du kan kräva tillbaka av din arbetsgivare när du ansöker om verkställighet.
Om arbetsgivaren inte motsätter sig kravet fasställer KFM ditt krav i ett beslut och din arbetsgivare blir förpliktad i och med detta att betala vad du har begärt.
