Finns det något annat än testamente som kan sätta den legala arvsordningen ur spel?

Question

Min pappa gick nyligen bort efter en kort tids sjukdom.

När han fick sin dödsdom så gifte han sig med sin sambo sen två år tillbaka. Detta gjorde han för att hon skulle kunna bo kvar i deras gemensamma lägenhet. Han har flera gånger under tjugo års tid berättat för oss barn att vi ska få ärva företaget, så sa han även flera gånger, och till flera av oss under tiden han var sjuk. Han var noga med att säga att vi barn skulle ärva företaget, inte hans sambo.

Under bouppteckningen framkom det att det saknas ett testamente, detta fann vi barn väldigt märkligt.

Nu undrar jag om det finns någon som helst chans för oss att kunna bevisa vad pappa ville, utan att det finns ett testamente?

Tacksam för svar.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) och i eventuellt testamente om sådant finns. I mitt svar kommer jag utgå från att inget testamente finns eftersom det framgår av frågan. Även äktenskapsbalken (ÄktB) blir aktuell i frågan.

Legal arvsordning

Om den döde var gift och maken fortfarande är i livet och de har gemensamma barn ärver efterlevande make med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte var gift eller om maken redan avlidit ärver bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Om något av barnen är avlidna ärver dennes barn (alltså den avlidnes barnbarn) barnets lott (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att om din far och hans fru inte hade några gemensamma barn så ärver inte hon honom utan i sådana fall ärver du och dina syskon honom i första hand. Innan arvsskiftet ska dock en bodelning göras (23 kap. 1 § ÄB). I bodelningen kommer allt giftorättsgods fördelas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet (10 kap. 1 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Den efterlevande maken har rätt att efter bodelning få ut minst fyra prisbasbelopp (186 000 kr) annars ska resterande belopp erhållas ur kvarlåtenskapen efter den döde (3 kap. 1 § andra stycket ÄB).

Testamente och nödtestamente

Det enda sättet att sätta den legala arvsordningen ur spel är att skriva ett testamente. Det spelar alltså ingen roll att man muntligen sagt någonting. För att något ska klassas som ett testamente måste vissa formkrav vara uppfyllda (10 kap. 1 § ÄB), dessa är bland annat följande:

Skriftlighet.Bevittnas av två stycken samtidigt närvarande vittnen.Underskrift.

Det finns även vissa krav på vilka som får vara testamentsvittnen. Exempelvis får inte den som testamentet är till fördel för vara vittne, inte heller den under 15 år eller som lider av psykisk störning (10 kap. 4 § ÄB). Även så kallade nödtestamenten godtas om den avlidne precis före döden varit så sjuk att något testamente inte kunnat upprättas. För att något ska räknas som ett nödtestamente krävs antingen att den avlidne inför två vittnen uttryckt sin vilja eller att den avlidne nedtecknat sin vilja på ett egenhändigt skriven och undertecknad handling (10 kap. 3 § ÄB). Har den avlidne varit tillräckligt frisk för att upprätta ett ordinärt testamente i tre månader efter att nödtestamentet upprättats är nödtestamentet ogiltigt (10 kap. 3 § andra stycket ÄB). För att ett nödtestamente ska fungera i detta fallet krävs alltså att din far inför två samtidigt närvarande personer uttrycker sin vilja att ni ska få företaget och att han är så sjuk att han inte kan upprätta ett vanligt testamente.

Sammanfattning

Om din far och hans fru inte har gemensamma barn är det ni bröstarvingar som ärver i första hand, först ska dock en bodelning göras. Om de har gemensamma barn ärver frun med fri förfoganderätt. Det enda sättet att sätta den legala arvsordningen ur spel är genom testamente eller genom nödtestamente.

Hoppas detta var till hjälp för dig.