Finns det en risk för varumärkesintrång?
Hej!
Jag har en fråga om varumärken.
Jag har registrerat (och inväntar godkännande) "Förnamn Efternamn" (mitt riktiga förnamn och efternamn) som ord-varumärke hos EUIPO. Min fråga är nu om jag kan använda enbart "Förnamn" i min logotyp, samt använda konto på instagram med användarnamnet "Förnamn", fastän varumärket som registrerats är "Förnamn Efternamn"? Samt använda "Förnamn.com" som domännamn. Båda mina namn är väldigt unika, jag är ensam i Sverige om hela namnet, ca 20 personer använder förnamnet i Stockholm och enbart min släkt heter efternamnet i Sverige - för att ge en uppfattning om hur ovanliga namnen är.
Jag skulle vilja kunna varumärkesskydda enbart "Förnamn" i framtiden, eftersom jag förra året har fått nej hos EUIPO då det liknar ett etablerat high-end modevarumärke för mycket, en bokstav skiljer sig, trots att våra affärsidéer och kunder skiljer sig åt.
Vad tror du? Kommer jag kunna använda "Förnamn" i en logga utan att göra intrång på det ovan nämnda varumärket? Det varumärkets har själva en logotyp med bokstäver i versaler, och min logga kommer enbart ha små bokstäver. Det förra varumärket har aldrig haft en logga utan versaler, så jag hoppas och tror att min logga skiljer så pass mycket att man aldrig förknippar varumärket med deras.
Jag är tacksam för råd!!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
De svenska reglerna om varumärken finns i varumärkeslagen (VmL) och varumärkesförordningen (VmF). Varumärkesrätten är dock starkt bunden till EU-rätten varför praxis från EU-domstolen kan spela roll i den bedömning som görs. I lagtexten används uttrycket "kännetecken" varför jag kommer att göra det i mitt svar till dig med.
Min utgångspunkt för mitt svar är att "den andra" verksamheten har registrerat ett ordvarumärke. Ordvarumärke är skyddat oavsett med vilket typsnitt det skrivs och t.ex. oavsett om det är skrivet med versaler eller gemener. Ordvarumärke är det som ger bäst skydd, med tanke på vad du beskriver om den andra verksamheten är det rimligt att anta att det finns sådan registrering.
Ensamrättens innebörd
Bestämmelserna om ensamrättens innebörd åter finns i 1 kap. 10 § VmL. I 1 kap. 10 § första stycket p1 VmL anges att innehavaren av ett varumärke har rätt att hindra andra från att använda ett tecken som är identiskt med varukännetecknet för varor eller tjänster av samma slag. Förhållandet brukar kallas "dubbel identitet" och avser i första hand ren varumärkesförfalskning (s.k. piratkopior).
I 1 kap. 10 § första stycket p2 VmL anges att innehavaren av ett varumärke har rätt att hindra andra från att använda ett kännetecken som är identiskt eller liknar det skyddade varukännetecknet för varor eller tjänster av samma eller liknande slag (dvs. märkeslikhet och varuslagsliket). En förutsättning för skyddet, vilket omfattar mer än direkt efterbildning, är att det finns en risk för förväxling. Risken ska innefatta att den otillbörliga användningen av det skyddade varukännetecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet. För att avgöra vad som är ett förväxlingsbart kännetecken används ofta den s.k. produktregeln. Produktregeln innebär att kravet på skillnad i produktnamn ökar i takt med att produktlikheten ökar. Handlar det om samma eller liknade produkter måste med andra ord varumärken som används vara tydligt åtskiljbara. Skyddsomfånget påverkas dock av hur välkänt ett varumärke är. Om det handlar om ett varumärkesintrång i ett välkänt varumärke behöver det inte finnas någon konkret förväxlingsrisk för att det ska röra sig om varumärkesintrång.
I 1 kap. 10 § första stycket p3 VmL finns ett utökat skydd för väl ansedda varumärken. Skyddet gäller varumärken som är kända i Sverige, inom en betydande del av omsättningskretsen. För sådana varumärken ges ett skydd som gäller utan krav på identitet eller förväxlingsrisk (dvs. ett skydd som gäller över varuslagslikhetsgränserna). En förutsättning för att skyddet ska komma i fråga är att användningen av det kända varukännetecknet avser varor eller tjänster och drar otillbörlig fördel av, eller utan skälig anledning är till skada för, varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende. Ett klassiskt exempel på varumärke som har ett utökat skydd är Coca Cola.
Som användning av ett varumärke anses bland annat att förse varor eller förpackningar med tecknet, använda tecknet som ett företagsnamn eller som del av ett företagsnamn och att använda tecknet i affärshandlingar och reklam.
Bedömningen i ditt fall
Av det du skriver i din fråga får jag uppfattningen att din verksamhet och den verksamhet du är orolig att göra intrång i skiljer sig åt. Om ni är i helt olika branscher finns det som utgångspunkt inte någon risk för intrång. Som exempel på när det inte föreligger något intrång just för att det är helt olika branscher och varuslag är varubeteckningen Always. Always har använts som beteckning för både resor, läsk och sanitetsprodukter utan att det varit risk för förväxling. Det som eventuellt försvårar i ditt fall är om det andra varumärket anses som väl ansett och har ett utökat skydd. Det som talar för det är att du fått avslag på din ansökan av ett skäl hänförligt till det.
Råd
Mitt råd till dig ansluter sig i mångt och mycket till ovanstående bedömning av ditt fall. Om ni är i helt olika branscher finns det som utgångspunkt ingen större risk att du begår varumärkesintrång genom att använda "förnamnet" som logotyp, Instagramkonto och domännamn. Att inneha ett registrerat varumärke innebär inte heller automatiskt att man har rätt till ett domännamn. Däremot kan en användning av ett domännamn på samma grunder som ovan medföra ett varumärkesintrång. Om du vill vara helt säker på att inte göra ett varumärkesintrång är min rekommendation att du inte använder "förnamnet" i anslutning till din verksamhet, då det kan finnas en risk för varumärkesintrång.
Alternativet är att du ändå väljer att använda "förnamnet" på det sätt du själv föreslår. Det är inte säkert att det andra företaget kommer att vidta några åtgärder. Likväl som att det är möjligt att du kan vinna framgång vid en domstolstvist. Det kan dock blir kostsamt att tvista i domstol. Ett sista alternativ är självfallet att du kan kontakta det företag du riskerar att begå intrång mot. Om du har företagets tillåtelse att använda ett varumärke begår du heller inget intrång.
Om du behöver vidare hjälp av en jurist på Lawlines juristbyrå för t.ex. hjälp med varumärkesregistrering, för det fall att du skulle hamna i en rättslig tvist eller något i svaret är oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
