Får mitt AB göra följande: vinstutdelning, försäljning till underpris, ställa säkerhet för min bror?
Hej, har ett AB
1 Får jag göra en vinstutdelning, ge ut vederlagsfri gåva i from av en fastighet och vederlagsfri överföring på några miljoner till ett annat AB jag äger?
2. Får jag sälja något till underpris till mig själv och sen sälja det dyrare till någon annan och tjäna pengar på det? VD kan underteckna.
3. Får jag ge ut säkerhet till bank på 350 000 kr på en löptid på 5 år till förmån för brorsan? VD kan underteckna.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Åtgärderna som du beskriver kan främst bli problematiska sett till aktiebolagslagens regler om borgenärsskydd. Dessa regler är till för att skydda aktiebolagets långivare (borgenärer) genom att se till att pengarna stannar kvar i bolaget. Detta är viktigt då du som aktieägare som huvudregel inte kan bli personligt betalningsansvarig för aktiebolagets skulder (aktiebolagslagen ABL 1 kap 3 §).
Situation 1 och 2 utgör värdeöverföringar. En värdeöverföring är när pengar eller andra tillgångar lämnar bolaget utan att bolaget får något i utbyte (17 kap 1 §). 17 kap i ABL reglerar när dessa är förbjudna respektive tillåtna. Ställande av säkerhet regleras i 21 kap. Jag kommer först gå igenom vad som gäller för värdeöverföringar och sedan för ställande av säkerhet.
Förutsättningar för vinstutdelning
Vinstutdelning är en form av värdeöverföring (öppen värdeöverföring). Detta kan dock bara ske till aktieägare. Förutsatt att ditt andra bolag inte i egen rätt är aktieägare kan värdeöverföringen alltså inte ske direkt till detta.
Beslut om vinstutdelning måste fattas enligt bestämda regler
Vinstutdelning är en tillåten form av värdeöverföring (17 kap 2 § 1 p). Dock måste förutsättningarna i 18 kap om hur en sådan ska gå till vara uppfyllda. Bland annat måste beslutet fattas av bolagsstämman, efter förslag från styrelsen (18 kap 1-2 §).
Täckningsprincipen: tillräckligt med pengar kvar för bolagets bundna egna kapital
Det finns alltid en gräns för hur mycket pengar du maximalt kan dela ut i vinst. Efter utdelningen måste det finnas tillräckligt med förmögenhet kvar för att täcka bolagets bundna egna kapital (17 kap 3 § 1 st). Denna summa utgörs av aktiekapitalet plus eventuella bundna fonder. Maximalt kan du dela ut bolagets fria egna kapital. Fritt eget kapital är samma som bolagets tillgångar minus skulder och minus det bundna egna kapitalet. Denna regel kallas för täckningsprincipen och gäller för alla typer av värdeöverföringar.
Försiktighetsprincipen: försvarligt sett till bolagets ekonomiska situation i allmänhet
Värdeöverföringar är inte okej även om det finns tillräckligt med pengar för att täcka bolagets bundna egna kapital. Man måste dessutom iaktta en försiktighetsprincip. Vinstutdelningen måste vara försvarlig även sett till bolagets allmänna ekonomiska situation (17 kap 3 § 2 st). Här kan faktorer som framtida utgifter och hur riskfylld verksamheten är tas med i beräkningen. Tex framstår det sällan som försvarligt att dela ut hela det fria egna kapitalet i vinst, utan att lämna en buffert för framtida oförutsedda händelser. Vinstutdelning måste alltså göras med försiktighet.
Försäljning till underpris är en förtäckt värdeöverföring
Även försäljning till underpris är en värdeöverföring (17 kap 1 § 4 p). Till skillnad från vinstutdelning är det en så kallad förtäckt värdeöverföring. Till skillnad från vid öppna värdeöverföringar försöker man ofta dölja att förmögenhet lämnar bolaget. Exempelvis kan värdeöverföringen vara inbakad i en annan transaktion, till exempel att bolaget delvis får betalt men resterande del snarare är en gåva. Reglerna är här striktare än vid öppna värdeöverföringar.
Alla aktieägare måste samtycka
Förtäckta värdeöverföringar är bara tillåtna om alla aktieägare samtycker (17 kap 2 §). Om du äger alla aktier är det alltså fritt fram, i annat fall måste det godkännas av övriga.
Vid alla typer av värdeöverföringar måste täckningsprincipen och försiktighetsprincipen i 17 kap 3 § vara uppfyllda (se ovan). Denna regel finns det aldrig något undantag från, inte ens om alla aktieägare samtycker. Anledning är att den är till för att skydda borgenärerna: aktiekapitalet ska stanna kvar i bolaget.
Förbud mot att ställa säkerhet till närstående
Det är förbjudet för dig som aktieägare att ställa säkerhet för lån (gå i borgen) till en mycket vid krets av närstående. I denna krets ingår syskon. Lagen förbjuder även bolaget att själv låna ut pengar till denna krets (21 kap 1 § 3 p, 3 §). Undantag görs om pengarna är avsedda för en rörelse din bror har och beslutet baseras på affärsmässiga skäl (21 kap 2 § 3 p).
Bestämmelsen är straffsanktionerad. Det betyder att om du bryter mot den kan både du och din bror dömas till böter eller fängelse (30 kap 1 § 4 p).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är åtgärderna okej under följande förutsättningar:
Vinstutdelning: du följer reglerna i 18 kap om hur beslutet ska fattas, bolagets bundna egna kapital är täckt och försiktighetsprincipen iakttas. Försäljning till underpris: alla aktieägare samtycker och bolagets bundna egna kapital är täckt och försiktighetsprincipen iakttas.Säkerhet till närstående är dock alltid förbjudet om det görs av personliga skäl.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
