Får jag lägga upp en film jag fått från en myndighet på sociala medier? Gör det något om myndighetens symbol förekommer i filmen?
Hej.
Får man använda en "offentlig handling", i detta fall en film jag fått från Polisen och lägga ut den på en YouTube-kanal? Kan man publicera den hur som helst då det är en offentlig handling? Har sett andra göra det.
På filmen så finns en vattenmärkning, som är Polisens logo, får man ha den på materialet (där den ligger i filmen vi fått) eller behöver man maska / blurra den?
Tack
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga ger upphov till överväganden dels om immaterialrätt, dels om allmänna handlingars offentlighet och sekretess. Jag börjar med immaterialrättsdelen och fortsätter sedan med offentlighet/sekretess-delen i mitt svar här nedan.
Immaterialrättsligt – Inledningsvis gäller att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk (exempelvis ett "filmverk") har upphovsrätt till detta. Det innebär i princip att upphovsrättshavaren har ensamrätt att förfoga över verket genom att skapa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. Normalt får alltså inte vem som helst utan upphovsrättshavarens tillstånd t.ex. ladda upp en film som andra kan ta del av. Det framgår av upphovsrättslagen (URL) 1 kap. 1 § och 1 kap. 2 §. I teorin kan alltså även en myndighet såsom polisen ha upphovsrätt till sina egna filmer.
Dock anges ett undantag från upphovsrätten i 1 kap. 9 § URL som gäller spridande osv. av allmänna offentliga handlingar, något som i och för sig kan tänkas självklart behövas för att offentlighetsprincipen osv. ska få genomslag. Av bestämmelsen framgår att upphovsrätt inte gäller till författningar (lagar osv. dvs. "skrivna regler"), myndighetsbeslut, yttranden av svenska myndigheter och officiella översättningar av dessa saker. Undantaget gäller dock inte för verk som ingår i dessa handlingar och utgör bl.a. "alster av bildkonst" (ett begrepp som dock inte innefattar spelfilm enligt lagens förarbeten – det nämns i t.ex. prop. 1973:15 s. 160, och framgår särskilt om man jämför de olika kategorierna av verk som listas i URL 1 kap. 1 §).
Det framgår därtill av lagen att var och en får återge handlingar som är upprättade hos (dvs. utskickade eller skapade/tillkomna av) svenska myndigheter men inte är sådana som avses i URL 1 kap. 9 §, dvs. andra slags handlingar än författningar, myndighetsbeslut, yttranden och översättningar som jag angav ovan. Troligen är det just detta undantag som gäller för filmen du kommit över från polisen, eftersom det gäller för handlingar såsom filmer i allmänhet, och då den "upprättats" dvs. i det här fallet skickats till dig. Undantaget gäller visserligen inte när det gäller bl.a. "alster av bildkonst", men som sagt är det inte ett begrepp i URL som fångar in filmer. Det jag nu skrivit framgår av URL 2 kap. 26a § andra och tredje stycket, samt tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 10 §.
Även om det rör sig om en film kan det förtydligas att det i URL:s mening ändå är en "handling", eftersom det även kan avse en framställning i bild, eller en upptagning som man bara kan ta del av med tekniska hjälpmedel (t.ex. en dator man kan använda för att titta på YouTube), alltså även bl.a. filmer. Det framgår av TF 2 kap. 3, där begreppet "handling" har samma betydelse som i URL (även detta tydliggörs i prop. 1973:15 s. 157).
Angående din fråga om polisens logotyp gäller följande. I näringsverksamhet får bl.a. statsvapen, annat statsemblem eller annan beteckning som hänsyftar på svenska staten inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor eller tjänster. Detta gäller även beteckningar som lätt kan förväxlas statsvapen osv. Allt detta anges i lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar 1 §.
Vad innebär detta för dig (immaterialrättsligt)? I korthet kan man alltså säga att oavsett om filmen du kommit över från polisen ingår i de slags handlingar som avses i URL 1 kap. 9 § (t.ex. kan det tänkas röra sig om ett yttrande från polisen) eller om filmen är vilken annan slags allmän offentlig handling som helst kan du alltså ladda upp den.
Det framgår inte av din fråga i vilket syfte du tänkt ladda upp filmen, men är det så att det görs som del i din egen näringsmässiga marknadsföring bör du alltså först be polisen om lov om du tänkt dra nytta av polisens logotyp. Sveriges statsvapen (tre kronor) ingår nämligen i polisens vapen, och de två delar alltså samma kännetecken som lätt kan förväxlas med varandra. Är det dock så att du bara tänkt använda filmen där polisens vapen finns med i privat syfte (alltså inte i näringsverksamhet), t.ex. för att enbart informera andra om något visst, behöver du inte oroa dig för att vapnet finns med i filmen.
Offentlighetsprincipen vs. sekretess – Till att börja med gäller så klart att var och en har rätt att ta del av "allmänna handlingar". Begreppet avser lite förenklat (och enligt vad som är relevant här) t.ex. filmer som förvaras hos, kommit in till eller "upprättats" (t.ex. skickats ut) från en myndighet. Allt detta framgår av TF 2 kap. 1 § och 2 kap. 3 § till 2 kap. 10 §.
Det räcker dock inte att handlingen är allmän, utan den måste även vara "offentlig" dvs. inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Varför jag nämner det här är för att eventuell sekretess har viss relevans för rätten att sprida handlingen (filmen) vidare. Med sekretess avses enligt OSL 3 kap. 1 § ett förbud att röja en uppgift oavsett på vilket sätt det sker.
Om en myndighet (t.ex. polisen) anser att det finns risk för någon typ av negativa följder kan uppstå av att en uppgift lämnas till en enskild kan utlämnandet komma att vägras. Om risken dock kan undanröjas genom ett förbehåll som går ut på att den enskilde inte får lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Det framgår av OSL 10 kap. 14 §. En liknande bestämmelse om förbehåll gäller för den som är part i ett ärende hos en myndighet och får ta del av sekretesskyddade uppgifter av den anledningen (OSL 10 kap. 4 till 10. kap. 4a §)
Röjer man en uppgift som man har en plikt att hemlighålla enligt bl.a. ett förordnande eller förbehåll som meddelats med stöd av lag eller annan författning (i det här fallet OSL) eller om man olovligen utnyttjar en sådan hemlighet kan man dömas för brott mot tystnadsplikt enligt brottsbalken (BrB) 20 kap. 3 §.
Vad innebär detta för dig (när det kommer till offentlighet/sekretess)? Det framgår inte av din fråga huruvida filmen polisen tillhandahållit dig innehåller några uppgifter som omfattas av sekretess enligt någon av grunderna för det i OSL (grunderna listas i 15 – 40 kap. i den lagen) men att polisen ändå valt att lämna ut den till dig med förbehåll angående vad du får göra av informationen/filmen. Det framgår inte heller om du fått filmen för att du själv är part i ett ärende hos polisen eller om det är av någon annan anledning. För att vara helt säker på att du får ladda upp filmen på YouTube bör du dubbelkolla att polisen inte lämnat ut den till dig med förbehåll om att du inte får sprida den (eller vissa uppgifter som framkommer i den) vidare. Finns inget sådant förbehåll löper du i det här fallet ingen risk att begå brott mot tystnadsplikt om du laddar upp filmen.
Hoppas du haft nytta av mitt svar!
Vänligen,
