Far gav bort sin andel i en fastighet två dagar innan han avled. Dessutom är jag utesluten från arvsrätt genom testamente. Vad innebär detta för arvsrätten och kan det förstärkta laglottsskyddet göras gällande?
Hej, Jag står inför ett arvskifte och skulle behöva ha svar på 2 frågor .
Jag är ett särkullbarn och min far var gift och hade en dotter inom äktenskapet ( dottern visste inte om att jag fanns ) . Han gick bort i Juli och Bouppteckning är upprättad och registrerad på Skatteverket.
Ett gåvobrev skrevs 2 dagar innan hans hastiga bortgång och skickades in samma dag han dog.
Det gäller att dottern fick min fars halva del av fastigheten som gåva och min undran är då ska då inte den tas upp som en tillgång för min arvslott ?
Ett testamente fanns upprättat mellan makarna och undrar om det innebär att jag inte får min arvslott utan bara min laglott?
Utdrag av testamentet:
" Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.
Efter bådas bortgång skall all kvarlåtenskap tillfalla vår gemensamma bröstarvinge"
Mvh

Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag vill börja med att beklaga din förlust.
Denna fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och flera olika juridiska aspekter. Jag kommer att dela upp mitt svar i rubriker som var och en behandlar dessa olika frågor.
Hur påverkar testamentet din arvsrätt?
Enligt huvudregeln ska bröstarvingarna dela på hela kvarlåtenskapen (2:1 ÄB). Däremot kan detta sättas helt ur spel genom att arvlåtaren upprättar ett testamente (9:1 ÄB).
Däremot finns som bekant ett undantag från dessa regler som gör att en bröstarvinge som uteslutits från arvsrätt genom ett testamente får ett visst skydd. Det är regeln om laglotten som gör att en bröstarvinge kan kräva jämkning (ändring) av ett testamente som inkräktar på hens laglott (7:1 & 3 ÄB).
Med det sagt ska din andra fråga besvaras jakande. Eftersom du uteslutits från arvsrätt genom testamente har du inte rätt till din arvslott enligt huvudregeln, utan du får istället rätt till hälften så mycket genom att kräva din laglott.
Gåva av fastighet
Innan jag går in på de särskilda arvsreglerna som kan aktualiseras vid gåvor av detta slag precis innan dödstillfället är det värt att kort redogöra för vissa fastighetsrättsliga regler. Dessa regleras i jordabalken (JB).
Det finns nämligen vissa formkrav som gäller vid gåva av fastighet. Formkraven är exakt desamma som gäller vid köp av fastigheter och stadgas i 4:1 JB (se även 4:29 JB). Detta innebär att ett avtal ska upprättas som uppfyller följande krav.
1. Avtalet ska upprättas i en skriftlig gåvohandling.
2. Handlingen ska undertecknas av både gåvogivaren och gåvotagaren.
3. Handlingen ska innehålla uppgift om gåvoobjektet (lämpligen fastighetens registerbeteckning).
4. Det ska finnas en så kallad överlåtelseförklaring i köpehandlingen.
Om något av dessa krav inte är uppfyllda är hela gåvan ogiltig (4:1 tredje stycket JB). Om gåvan är ogiltig ska den återgå och den ska därmed automatiskt ingå i kvarlåtenskapen, och således fortfarande utgöra dödsboets tillgång.
Om gåvan uppfyller alla formkrav och är giltig finns dock ytterligare ett sätt att få fastigheten att räknas in i kvarlåtenskapen. Detta går jag in på i det följande avsnittet.
Laglotten
Nu ska jag gå igenom vad laglotten är och hur den fungerar.
Laglotten innebär att barnet eller barnen (så kallade bröstarvingar) till den avlidne har rätt att kräva en viss del av arvet. I detta fall finns det två bröstarvingar. Era arv blir då 50% var av arvet (detta kallas arvslotten), och laglotten är hälften av detta (se 7:1 ÄB). Detta innebär att ni vardera kan kräva 25% av kvarlåtenskapen på grund av att det utgör era laglotter. Kvarlåtenskapen är det som finns i dödsboet som ska skiftas till arvingarna och eventuella testamentstagare.
Eftersom att du är ett särkullbarn behöver du inte vänta på att få kräva ut ditt arv, utan du har rätt att få det på en gång. Däremot har inte det gemensamma barnet rätt att kräva sin laglott på en gång, utan måste vänta tills båda föräldrarna dött på grund av reglerna om makes arvsrätt (3:1 ÄB).
Vad omfattar laglotten och hur fungerar det stärkta laglottsskyddet?
I denna situation aktualiseras särskilt frågan om vad som ska ingå i kvarlåtenskapen och därmed omfattas av laglottsskyddet. Detta är en viktig fråga eftersom att ju mer kvarlåtenskap som finns, desto större blir din laglott, och därmed kan du kräva mer. Självklart ska det som räknas upp i bouppteckning utgöra kvarlåtenskap. Men frågan är om även den bortgivna halvan av fastigheten också bör räknas in i kvarlåtenskapen.
Det finns nämligen en regel i 7:4 ÄB som träffar denna typ av situationer. Regeln kallas för "det förstärkta laglottsskyddet". Den innebär att om arvlåtaren (er far) givit bort egendom under sitt liv som egentligen är att likställa med testamente ska, för det första, den bortgivna egendomen räknas till kvarlåtenskapen vid beräknandet av laglotten, och för det andra ska mottagaren ersätta bröstarvingen om laglotten i och med gåvan inskränkts.
Det är sannolikt att denna regel är tillämplig på din situation. När regeln ska tillämpas är det särskilt två kriterier som ska beaktas. Nämligen, om gåvogivaren inväntar döden inom kort tid och om givandet av gåvan är en reell uppoffring för gåvogivaren. I detta fall har gåvan givits mycket kort tid innan döden, och jag förmodar att den inte inträffade helt utan förvarning utan att din fars hälsotillstånd var dåligt vid gåvans givande. Redan detta talar starkt för att regeln bör kunna tillämpas. Däremot kan den inte tillämpas om din var helt frisk vid gåvogivandet och avled plötsligt två dagar senare utan förvarning. Det som är avgörande är om din far kan ha givit gåvan för att han just förväntade sig att dö inom snar tid. Eftersom så kort tid gått mellan gåvan givande och hans död innebär det sannolikt att gåvan inte heller innebar någon reell uppoffring för honom, eftersom han förmodligen inte behövde eller hade behövt flytta ut ur fastigheten.
Om regeln ska tillämpas i denna situation gör man på följande sätt. Först beräknar man kvarlåtenskapen och inkluderar då den bortgivna fastigheten. Därmed får man fram laglottens storlek. Din laglott utgör som nämnts 25% av kvarlåtenskapen. Detta innebär att du kan kräva 25% av värdet av kvarlåtenskapen såsom den fastställts i bouppteckningen plus halvan av fastigheten. Eftersom att halvan av fastigheten redan är bortgiven ska din laglott i första hand tillgodoses genom det som finns kvar i kvarlåtenskapen. Först om detta inte räcker till blir gåvotagaren (hans andra dotter) skyldig att antingen återbära fastigheten till kvarlåtenskapen eller ersättning för dess värde.
Jag ska nu genom ett exempel visa hur detta går till.
Vi säger att det i kvarlåtenskapen finns tillgångar av ett värde om 1.000.000, och att andelen i fastigheten är värd 5.000.000. Vid beräkningen av din laglott tar man då 25% av 6.000.000, vilket är 1.500.000. Du har då alltså rätt att kräva ett värde om 1.500.000. I första hand får du ta från kvarlåtenskapen uppräknad i bouppteckningen. Eftersom det endast finns 1.000.000 där blir dock din fars andra dotter ersättningsskyldig med 500.000 för att tillgodose din laglott. På så sätt får du din laglott på 1.500.000.
Om det däremot är så att det i kvarlåtenskapen finns 2.000.000 och andelen i fastigheten är värd 3.000.000 kan du inte kräva ersättning från din fars andra dotter. Din laglott är då 25% av 5.000.000, vilket är 1.250.000. Därmed finns det tillräckligt för att du ska kunna tillgodose din laglott med det som finns i kvarlåtenskapen.
Sammanfattning och handlingsråd
Avslutningsvis tänkte jag kort sammanfatta det jag kommit fram till samt ge dig råd angående vad du bör göra för att eventuellt hävda din rätt.
Enligt min uppfattning är det mycket sannolikt att gåvan av andelen av fastigheten träffas av det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB. Därmed ska fastigheten räknas in i kvarlåtenskapen vid beräknandet av din laglott, och om gåvan inskränker på din laglott blir mottagaren återbärings- eller ersättningsskyldig.
Först och främst bör du dock se efter om gåvan uppfyller kraven eller om den är ogiltig.
För att du ska kunna hävda din rätt behöver du dock vidta vissa åtgärder.
1. För det första bör du påkalla jämkning av testamentet som inkräktar på din laglott. Du får nämligen inte laglotten automatiskt utan måste kräva ändring av testamentet för att utfå den (7:3 ÄB). Detta måste du göra senast sex månader efter att du delgivits testamentet (7:3 tredje stycket ÄB). Detta bör du alltså göra snarast. Det räcker att du så att säga tillkännager ditt anspråk på laglotten till testamentstagaren (din fars fru) och säkrar bevisning på det (exempelvis genom att skicka en e-post, rekommenderat brev eller spelar in ett samtal där du tillkännager ditt anspråk).
2. Sedan bör du se efter om gåvan av fastigheten uppfyller formkraven eller om den ska återgå på grund av ogiltighet. Om du bedömer att gåvan bör återgå bör du antingen ansöka om en boutredningsman hos domstol som kan utreda frågan, eller så kan du väcka talan i domstol om att gåvan ska förklaras ogiltig. Sådan talan väcker du i samma domstol som framgår i slutet av näst punkt.
3. Om du kommer fram till att gåvan är giltig bör du gå vidare till att använda det förstärkta laglottsskyddet. Du bör då beräkna din laglott med hjälp av det förstärkta laglottsskyddet och alltså ta med fastigheten i underlaget. På så sätt kan du avgöra om gåvan av andelen av fastigheten inkräktar på din laglott eller inte. Om den gör det bör du alltså kräva ersättning från gåvotagaren. För att hävda denna rätt måste du dock väcka talan i domstol, senast ett år efter att bouppteckningen avslutades (7:4 andra stycket ÄB). I detta fall ska talan väckas i tingsrätten i den ort där din far hade sin hemvist (var folkbokförd) i november förra året, 2017 (se rättegångsbalken 10:1 och 10:9).
Om du bestämmer dig för att väcka talan i domstol rekommenderar jag att du tar hjälp av en professionell jurist på Lawlines juristbyrå. Detta kan behövas för att din talan ska få rätt utformning och bästa chans att få genomslag. Om du är intresserad av detta kan du kontakta mig via mail Joel.Herrault@Lawline.se.
Jag hoppas att mitt svar klargör de olika juridiska aspekterna av din situation. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du ställa dessa på e-postadressen ovan.
Med vänliga hälsningar,
