Får bevis som tillkommit i strid med lag användas mot en person?
Hej,
Jag gjorde en väldigt dum sak. Arbetade på en arbetsplats där vikariat var på väg att löpa ut. Hade blivit ovän med min chef som tyckte att jag hade bristande förtroende för henne som chef. Chefen valde att utannonsera min tjänst samtidigt som hon inte gjorde det med flera andras tjänster trots att hon enligt gällande regler skulle göra det också med de tjänsterna. Jag fick senare på ett möte reda på ett namn på den som skulle ta min tjänst. Jag bestämde mig för att försöka få den kvinnan att hoppa av och skickade några anonyma sexuellt trakasserande brev till henne med avsikten att hon skulle må dåligt och avstå att jobba där.
Så blev det inte. Däremot gjorde polisen DNA-spårning och fann mitt DNA på ett brev.
Detta DNA hade tagits för fem år sedan då jag stannats med bilen och de misstänkte mig för att ha kört bil påverkad. Inget åtal och DNA skulle ha raderats enligt gällande regler. Detta hade inte gjorts så polisen fick träff.
Med den träffen som grund gjorde man: - Husrannsakan på min arbetsplats, - Husrannsakan i hemmet.
Jag blev av med jobbet. Polisen gjorde orosanmälan till socialtjänsten vilket resulterade i utredning som avslutades. Nu är jag åtalad för sexuellt ofredande genom dessa brev. Utan denna DNA träff hade man inte kommit någonstans. Nu ska rättegång hållas som helt vilar på DNA som inte skulle ha funnits sparat. Får man göra så? Det är lag att de ska raderas men polisen kan alltså strunta i det och folk dömas med såna bevis.
Lawline svarar
Hej,
och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar situationen som att ett äldre DNA-test som skulle ha tagits bort ur registret har använts för att idag kunna koppla dig till och åtala dig för ett annat brott. Din fråga är om polisen kan göra så och om folk kan dömas för brott på sådan DNA bevisning .
Fri bevisföring
I Sverige gäller principen om fri bevisföring vilket innebär att parterna i en rättegång kan åberopa all bevisning som de har och i princip vilken bevisning som helst får användas utan hinder (rättegångsbalken (RB) 35 kap. 1 §). Motsatsen till fri bevisföring är att det regleras enligt lag vilken typ av bevisning som får användas, så kallad legal bevisföring, vilket är ett system som vi alltså inte har i Sverige.
Rätten ska pröva all bevisning som förekommit i målet för att avgöra vad som anses bevisat (RB 35:1). Bevisning kan i vissa fall avvisas av rätten, men att bevisning tillkommit på fel sätt är inte en grund för avvisning (RB 35:7 motsatsvis). Att ett bevis tillkommit i strid med någon regel behöver inte utgöra hinder för att använda beviset, men om bevisningen tillkommit på fel sätt ska det beaktas noga vid bevisvärderingen (NJA 2003:323, NJA 1986:489). Eftersom det kan få betydelse vid bevisvärderingen om ett bevis tillkommit på fel sätt redogör jag nedan för bevisvärderingens principer.
Fri bevisvärdering
När bevisningen som parterna åberopat lagts fram inför rätten så ska rätten värdera bevisningen. Genom en bedömning av bevisvärdet så kan rätten göra en bedömning om bevisningen är tillräckligt stark för att nå upp till beviskravet, vilket i brottmål är "ställt bortom rimlig tvivel" (NJA 1990:210).
Ju högre bevisvärde rätten väljer att tillmäta ett bevis, desto större tyngd får beviset. Bara för att ett bevis inte når upp till beviskravet ska det inte bortses från, utan rätten får göra en sammanvägning av alla bevisen i målet vid en bevisvärdering (NJA 2003:323, NJA 1986:489). Även bevisvärderingen är fri, vilket innebär att det inte finns några lagregler om hur bevisningen ska värderas utan rätten får göra en bedömning i varje enskilt fall. Rättens bedömning av bevisvärdet ska dock vara så objektiv som möjligt och får därför inte grundas på ett subjektivt och ogrundat helhetsintryck (NJA 2015:702).
Eftersom en bedömning görs i varje enskilt fall är det svårt att säga hur resultatet av en bevisvärderingen kommer bli i ditt fall. Det som kan sägas är att de fem år gamla uppgifterna om ditt DNA inte längre ska finnas registrerat eftersom misstankarna som fanns mot dig då inte ledde till åtal (Lag om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område 5 kap. 7 § andra stycket). Detta innebär att ditt DNA har hanterats i strid med lag. Trots detta kan DNA träffen som gjorts idag ändå användas som bevisning enligt principen om fri bevisföring, men det kommer sannolikt att tillmätas ett lägre bevisvärde.
Vad kan du göra nu?
Jag skulle ge dig rådet att begära en offentlig försvarare om du inte redan har det (RB 21 kap. 3 a §). Då kommer du bli tilldelad en advokat som för din talan och försvarar dig under rättegången (RB 21 kap. 5 §). Offentlig försvarare behöver du inte betala själv utan finansieras av staten (RB 21 kap. 10 §).
Hoppas svaret är till hjälp!
Vänligen,
