Falsk angivelse/övergrepp i rättssak
Hej, om en person gör en påhittad anmälan mot mig och jag hotar hen pga den påhittade anmälan mot mig, skyddas då "lögnaren" av skyddet i övergrepp i rättssak?
Lawline svarar
Hej Kerstin!
Om en person falskt angiver någon annan för att ha begått ett brott med uppsåt att denne ska dömas till ansvar kan denne dömas till vad som kallas för falsk angivelse alternativt obefogad angivelse, se BrB 15:6. Vad som skiljer styckena åt är det s.k. subjektiva rekvisitet: dvs, i första stycket krävs uppsåt medan andra stycket endast kräver "inte insåg men hade skälig anledning att anta". Alltså kan vi för det första slå fast att det kan vara brottsligt att ange någon annan på felaktiga grunder. Nu vet jag ju inte speciellt mycket om omständigheterna i just ditt fall, således blir det omöjligt för mig att ge något exakt svar i frågan.
Angående övergreppet i rättssak: detta regleras i BrB 17:10. Däri anges att den som med våld eller hot om våld angriper annan på grund av att denne har gjort en anmälan...döms för övergrepp i rättssak. Denna regel skyddar det allmänna intresset av att en process vid myndighet eller domstol inte otillbörligen påverkas.
Slutsatser angående den situation du beskriver: för det första kan konstateras att det varken är du eller din motpart som avgör om ett brott är begånget eller inte - det är domstolens sak. Alltså: om domstolen finner att den "första" angivelsen angående brott uppfyller rekvisitan i 15:6 (alternativt 15:7) kan ansvar för detta komma att utkrävas (beror mycket på omständigheterna). 15:6 (alternativt 15:7) och 17:10 beror inte av varandra, dessa paragrafer läses bäst isolerade från varandra. Det finns ingenting (även om den "första" angivelsen är felaktig eller obefogad) som legitimerar våld eller hot om våld såsom anges i 17:10. Jag bör också tillägga att skyddsintresset i 17:10 inte är din motpart utan samhället i stort, dvs. det allmänna intresset av att en domstolsprocess inte otillbörligen påverkas.
Hoppas att du är nöjd med mitt svar!
