Ett gift par utan gemensamma barn. Den efterlevande maken sitter i orubbat bo. Den ena maken har syskon och syskonbarn. Har syskonen och syskonbarnen rätt till arv?

2019-07-08 i Efterarv
FRÅGA
Ett gift par utan gemensamma barn men mannen har en dotter. Kvinnan dör först. Mannen sitter i orubbat bo. Han dör 2 år senare. Kvinnan som dog först har 7 syskon- 2 i livet och de andra döda. Alla har barnkullar. Har syskonen och syskonbarnen rätt till arv?Han ägde på papperet 3 gånger mer än henne. Hur blir fördelningen om det inte finns testamente?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

När det gäller arv och regler kring arv så återfinns dessa i ärvdabalken (ÄB).

För det fall den avlidna maken inte har några bröstarvingar ärver efterlevande make. I detta fall innebär det alltså att när kvinnan dör så ärver maken henne.

Eftersom det inte finns några gemensamma barn till mannen och kvinnan (första arvsklassen) rullar arvet vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. Här är alltså kvinnans syskon och syskonbarn berättigade till efterarv. Rätt till efterarv sträcker sig endast till andra arvsklassen – arvingar i tredje arvsklassen utesluts från efterarv (3 kap. 2§ ÄB).

Efterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens (här: mannens) egna arvingar kan få ta del av arv efter sin arvlåtare.

Efterarvet beräknas mot bakgrund av boet vid bortgången av den först avlidne maken. Det vanligste om det inte finns något testamente är att efterarvingarna ska dela på ½ eller 50%. Detta eftersom det vid bouppteckingen vid den förste makens död så delas ju giftorättsgodset på hälften mellan makarna om inget annat anges. MEN denna andel kan ju ändras eftersom den bl.a. påverkas av makarnas enskilda egendom, om en make har mer skulder än tillgångar etc. Kvotdelarnas storlek påverkas också om en efterarvinge får ut en del av sitt arv redan vid första makens död.

I detta fall, om man utgår från de vanligast förekommande omständigheterna, så innte bär det att fördelningen blir så att efterarvet utgör halva det nuvarande boet och den halvan ska delas på kvinnans 7 syskon. För det fall att något eller några av syskonen är avlidna så träder deras barn in i dennes ställe enligt principen om istadarätten.

Den andra halvan av det nuvarande boet går till mannens arvingar.

Observera att denna förenklande illustration endast utgår ifrån de vanligaste situationerna och att du själv vet om det t.ex. finns enskild egendom eller inte som då kan påverka andelarna.

Hoppas att du fått svar på din fråga!

Vänliga Hälsningar

Evelina Karhu
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Hallå 29 Jag driver ett privat internationellt finansiellt partnerskap som skapades för att hjälpa människor som behöver finansiellt stöd. Om du har ekonomiska svårigheter eller ekonomiskt kaos och behöver pengar för att starta ditt eget företag, eller om du behöver ett lån för att lösa dina skulder eller betala dina räkningar, kan jag bevilja lån som sträcker sig från upp till 5.000.000 sek. Om du är intresserad av mitt erbjudande, berätta vad du vill låna och hur lång tid det tar. Kontakt: nagelsilvia58@gmail.com tack för din förståelse
2019-07-09 16:27
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (619)
2019-09-13 Får man gåva bort egendom vid fri förfoganderätt?
2019-09-06 Rätt till efterarv
2019-08-31 Minskat efterarv på grund av gåva
2019-08-27 Efterarv och särkullbarn

Alla besvarade frågor (72850)