Ett barns umgängesrätt till mor- och farföräldrar
Hej!
detta kan vara en korkad fråga- men kan en annan släkting förutom vårdnadshavare(oftast föräldrarna då antar jag) ha laglig rätt till att få träffa/umgås med ett barn? Mina föräldrar och jag har haft en dålig relation i över 10 år- på sms- nivå och skickar endast vid högtider och dylikt. Jag fick en son och min mor fick veta detaa via omvägar- så vid vårt senaste mycket ansträngda möte, så sa hon då att morföräldrar äger en laglig rätt till att få träffa sina barbarn! Vill bara veta, då jag främst både fått hot om att bli tvångsinlagd på psyket, verbal misshandel, löfte om fysisk misshandel, glåpord mm, ingår i historiken med mina föräldrar, så har knappt sett varandra på drygt 5 år...
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Först och främst beklagar jag situationen du befinner dig i. Vidare kommer jag redogöra för vad som gäller kring umgänget med ett barn. För att besvara din fråga kommer föräldrabalken (nedan förkortad FB) användas.
Umgängesrätten
Den s.k. umgängesrätten är en rättighet som tillfaller barnet. Det innebär att barnet har rätt till umgänge och inte tvärtom. En förälder eller någon annan som står barnet särskilt nära har inte någon umgängesrätt tillskriven till sig. Detta framgår i lagtexten där det uttryckligen står att barnet ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § stycke 1 FB).
Likväl framhålls att barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan närstående så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § stycke 3 FB). Det innebär att barnets behov av att träffa exempelvis mor- och farföräldrar står i centrum, inte situationen tvärtom. Umgänget är i första hand till för barnet.
Principen om barnets bästa
Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § stycke 1 FB). Det innebär att om det är till barnets bästa att det kan få en fungerande och hälsosam relation till sina mor- och farföräldrar, så ska detta behov tillgodoses av dess vårdnadshavare, i detta fallet du. För att avgöra vad som är det bästa för just den enskilda individen, ska utgångspunkt tas i varje enskilt barn och dess situation.
Skulle du som vårdnadshavare motsätta dig att upprätthålla en god relation mellan ditt barn och dina föräldrar kan rätten på talan av socialnämnden besluta om sådant umgänge. Vid bedömningen av om en sådan talan ska föras beaktar socialnämnden särskilt barnets behov av umgänge med sina mor- och farföräldrar (6 kap. 15 a § stycke 2 FB). En sådan talan kan som sagt bli aktuell om du motsätter dig att barnet ska få träffa dina föräldrar och om barnet tidigare har haft en nära relation till dem och att barnet skulle påverkas negativt om en sådan kontakt bröts.
Jag hoppas din situation löser sig. Skulle du vara i behov av mer juridisk rådgivning är du välkommen att på nytt ställa en fråga till oss. Lycka till.
Vänligen,
