Enskild egendom och arvsrätt
Hej,
Jag och min man är gifta och har ett gemensamt barn. Och min man har ett särkullsbarn.
Vi har skrivit äktenskapsförord, så att alla egendom är enskild. Vad händer om:
Vi skiljer oss? Han dör först? Jag dör först? Vi dör samtidigt?
Det jag vill få fram är att jag inte vill att särkullsbarnet ärver min enskilda egendom. Så vill förstå vad som händer i scenariona ovan.
Tack så hemskt mycket,
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Regler om äktenskapsskillnad och bodelning hittar du i Äktenskapsbalken (ÄktB). Regler om arvsrätt hittar du i Ärvdabalken (ÄB).
Om ni skiljer er
När ett äktenskaps upplöses genom skilsmässa ska en bodelning göras för att fördela makarnas giftorättsgods. Om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem önskar ta över bostad eller bohag från den andre maken så behöver dock bodelning inte ske, se ÄktB 9:1 st. 1 samt 10:1. Om ni har en gemensam bostad kan det bli aktuellt för den av er som har mest behov av bostaden att få överta denna, se ÄktB 7:4 st. 1 samt 11:8. Vid bedömning av vem som har bäst behov så tas hänsyn till vad som är skäligt, hur vårdnaden fördelas av gemensamma barn samt möjligheten för den andra att skaffa ny bostad. Detta är dock endast möjligt om er bostad är gemensam!
Om ni endast har enskild egendom behöver ni alltså inte göra en bodelning, utan ni kan behålla er enskilda egendom. Det krävs dock att ni gör en ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten i den stad där en av er har sin hemvist, se ÄktB 5:1 samt 14:3. Eftersom ni har ett gemensamt barn så kommer reglerna om betänketid troligtvis att aktualiseras, vilket innebär att om någon av er varaktigt bor tillsammans med ett barn som är under 16 år så får ni en betänketid på 6 månader innan er skilsmässa kan slutföras. Efter denna tid förflutit krävs då ett särskilt yrkande från någon av er för att dom om äktenskapsskillnad ska kunna meddelas, se ÄktB 5:3.
Om han dör först
Eftersom ni bara har enskild egendom så behöver inte en bodelning göras med samma grund som ovan, se ÄktB 9:1 st. 1. Din makes närmaste arvingar är då ert barn och hans tidigare barn (särkullbarn) som då utgör hans bröstarvingar, de skall därför få lika mycket var av hans kvarlåtenskap, se ÄB 2:1. Dock har du som efterlevande make rätt att ärva framför era gemensamma barn som då får avvakta med sitt arv tills även du gått bort. Ert gemensamma barn kommer då ha rätt till efterarv, se ÄB 3:1 st. 1. Däremot har särkullbarnet rätt att få ut sin arvslott direkt. Om din makes enskilda egendom utgör en kvarlåtenskap på 300 000 kr så kommer särkullbarnet att få sin arvslott på 150 000 kr och du får 150 000 kr. Den egendom du tilldelas i arv från din make har du med fri förfoganderätt, vilket innebär att du får förfoga över den under din levnadstid, men du får inte testamentera bort den eftersom ert barn har rätt till efterarv, se ÄB 3:2 st. 1. Särkullbarnet har dock möjlighet att avstå sin arvslott till förmån för dig och får då också rätt till efterarv när du går bort, se ÄB 3:9. Viktigt att notera är att du som efterlevande make har rätt att få egendom ur din makes kvarlåtenskap så att den tillsammans med din enskilda egendom uppgår till 4 x prisbasbeloppet (4x 44300 kr), se ÄB 3:1 st. 2.
Om du dör först
Eftersom ni bara har enskild egendom så behöver ni inte göra en bodelning på samma sätt som ovan. Din närmaste arvinge är ditt barn som då är din bröstarvinge, se ÄB 2:1 st. 1. Eftersom din make dock har rätt att ärva före era gemensamma barn kommer ditt barn att få vänta med sitt arv till din make går bort, se ÄB 3:1 st. 1. När efterlevande make då går bort så kommer ert gemensamma barn först ha rätt att få ut sin arvslott från dig i din makes kvarlåtenskap. Om din kvarlåtenskap var 300 000 kr och din makes enskilda egendom uppgick till 200 000 kr så innebär detta att eftersom din make ärver din kvarlåtenskap med förtur så kommer din makes egendomsmassa då ha uppgått till totalt 500 000 kr efter din bortgång. Observera att den delen som ärvs från dig innehar maken med fri förfoganderätt och han får därför inte testamentera bort denna del. Ert gemensamma barns arvslott från dig är då 300 000 av 500 000, eller 3/5. Om din make vid sin död har en kvarlåtenskap på 400 000 kr så har ert gemensamma barn rätt att först få ut 3/5 av 400 000 = 240 000 kr i arv från dig. Resterande 160 000 kr får din makes bröstarvingar dela på som arv efter honom, se ÄktB 3:2 st. 3. Ert gemensamma barn kommer alltså totalt att få 320 000 kr i arv från er båda och särkullbarnet får 80 000 kr i arv från sin far.
Om ni dör samtidigt
Eftersom du endast har en bröstarvinge kommer således denne att få all din kvarlåtenskap, se ÄB 2:1 st. 1. Din make har dock två bröstarvingar som får dela på hans kvarlåtenskap, se ÄB 2:1.
Som du ser ovan kommer alltså din makes särkullbarn inte få ta del av din enskilda egendom i något av dina scenarion. Hoppas att mitt svar var till din hjälp.
Vänliga hälsningar.
