Enskild aktieägares möjlighet att väcka talan mot olovlig värdeöverföring
Hej! Jag är en av flera aktieägare i ett aktiebolag. Vad kan jag som enskild aktieägare göra om en förtäckt värdeöverföring har skett utan mitt samtycke? Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om värdeöverföringar och bolagsstämmobeslut finns i aktiebolagslagen (ABL). Om den förtäckta värdeöverföringen kommit till stånd genom bolagsstämmobeslut kan en ensam aktieägare väcka s.k. klandertalan mot bolagsstämmobeslutet (7 kap. 50 § ABL). Klandertalan enligt ABL måste som huvudregel väckas inom tre månader från dagen för beslutet, annars kan beslutet bli gällande (7 kap. 51 § 1 st. ABL). Anledningen till detta är att lagstiftaren anser att beslut inom bolaget inte bör "hänga i luften" under alltför lång tid. Om beslutet däremot utgör en s.k. nullitet, d.v.s. om beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke, samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte har inhämtats, om kallelse till bolagsstämma inte har skett eller bestämmelser om kallelse till bolagsstämma inte följts får klandertalan väckas senare än tre månader efter dagen för att beslutet fattades (7 kap. 51 § 2 st. ABL). S.k. nulliteter leder till ogiltighet utan att ogiltigheten behöver åberopas, beslutet är alltså ogiltigt redan från den tidpunkt beslutet fattades.
Det framgår inte av din fråga om beslutet fattats i enlighet med reglerna om bolagsstämma och formkraven för kallelse till bolagsstämma. Överträdelse av dessa regler kan t.ex. ha skett om du som aktieägare inte har fått någon kallelse till bolagsstämman på vilken beslut om den förtäckta värdeöverföringen har fattats, eller om kallelsen till bolagsstämman annars strider mot formkraven i ABL för hur en sådan kallelse ska ske. Eftersom avsteg från generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL kräver samtliga aktieägares samtycke kan det tänkas att beslut om värdeöverföring i strid med generalklausulen utgör en s.k. nullitet och kan klandras efter 3 månader. Alltså om värdeöverföringen innebär en otillbörlig fördel för en annan aktieägare eller någon annan, till nackdel för för dig som aktieägare och den har skett utan ditt samtycke. Det är dock oklart om överträdelser av generalklausulen kan betraktas som nulliteter eftersom generalklausulen inte uttryckligen ställer krav på samtliga aktieägares samtycke för undantag från regeln. Överträdelser av generalklausulen utgör nog snarare uteslutande s.k. angripligheter, och klanderrätten vid sådana överträdelser preskriberas efter tre månader. Kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL om värdeöverföringar ställer inte heller upp något krav om att förtäckta värdeöverföringar måste ske med samtliga aktieägares samtycke. Det saknar därför betydelse för frågan om tidsfristen för klanderrätt om tre månader ska tillämpas huruvida du har samtyckt till värdeöverföringen. Kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL utgör dock s.k. borgenärsskyddsregler. Bolagsstämmobeslut i strid med borgenärsskyddsregler räknas som nulliteter eftersom borgenärsskyddsregler är tvingande och beslut i strid med sådana regler inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke. Vid överträdelse av kapitalskyddsreglerna kan bolagsstämmobeslut om värdeöverföring alltså klandras efter tre månader från dess att beslutet om den olovliga värdeöverföringen fattats. Den s.k. beloppsspärren innebär att det efter värdeöverföringen måste finnas täckning för bolagets bundna egna kapital. Det innebär att värdeöverföringen inte får överstiga det fria egna kapitalet, d.v.s. utdelningsbart kapital. Enligt försiktighetsregeln får en värdeöverföring, oavsett resultatet vid prövningen enligt beloppsspärren inte ske om den inte är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det innebär i stora drag bland annat att bolagets soliditet och likviditet mot bakgrund av verksamhetens art, omfattning och risker, framförallt med hänsyn till bolagets borgenärer av försiktighetsskäl inte får understiga vissa procentuella nivåer. Några exakta gränser är svårt att fastställa men i grova drag bör soliditeten normalt sett i vart fall inte understiga 24 procent och likviditeten bör åtminstone uppgå till 100 procent. Var gränserna enligt försiktighetsregeln går varierar dock beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Sammanfattningsvis bör du, för att ta reda på om tidsfristen för klanderrätt om tre månader gäller alltså utreda om den förtäckta värdeöverföringen har skett i enlighet med kapitalskyddsreglerna i ABL, d.v.s. beloppsspärren och försiktighetsregeln. Bolagsstämmobeslutet kan dock hursomhelst överklagas inom tre månader om beslutet inte kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. Så, om värdeöverföringen t.ex. innebär en otillbörlig fördel för en annan aktieägare eller någon annan, till nackdel för bolaget eller för dig, kan du i vart fall inom tre månader klandra beslutet om värdeöverföringen eftersom det i sådant fall står i strid med generalklausulen i ABL. Bolagsstämmobeslut som klandras kan upphävas eller ändras av domstol. Verkställighet av bolagsstämmobeslut kan även föranleda skadeståndsskyldighet. En aktieägare ska ersätta skada som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakar en annan aktieägare genom att medverka till överträdelse av ABL.
Hoppas att du fick svar på din fråga.
