Ensam eller gemensam vårdnad om barn under ett år
Jag har ensam vårdnad om min dotter som är 10 månader. Nu vill pappan inte leva med oss längre och säger att han ska ha vår dotter boende hos sig, växelvis 3 eller 4 dagar. Alltså att hon ska bo hos oss båda men växelvis. Jag anser inte att detta är det bästa för vår dotter, då hon dels är så liten, dels fortfarande ammar. Dessutom har han inte tagit något ansvar för henne sedan hon föddes, aldrig bytt blöja, aldrig nattat, aldrig varit med henne mer än 1–3 timmar per dag. Vad kan jag göra? Jag vill gärna att de har ett umgänge men tycker att hon ska bli lite äldre innan vi delar så pass många dagar. Jag är rädd att han helt enkelt ska ta henne ifrån mig och vägra lämna tillbaka henne, eller att han försöker ta henne till sitt hemland.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!
För att fadern till din dotter ska få bli vårdnadshavare måste han först fastställas som fader till barnet. Det ska ske skriftligen, bevittnas av två personer och godkännas av dig, enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken.
Om ni redan har fastställt faderskapet vid din dotters födelse, men inte anmält att ni ska ha gemensam vårdnad, kan fadern själv väcka talan om ändring i vårdnaden vid domstol. Domstolen kommer då att pröva om vårdnaden borde fortsätta vara ensam eller ändras till gemensam, baserat på vad som blir bäst för barnet, enligt 6 kap. 2a § föräldrabalkenoch kontinuitetsprincipen (att barn bör vara kvar i sin invanda miljö). För att domstolen ska kunna ändra vårdnaden till gemensam förutsätts det dock (förutom barnets bästa) att föräldrarna kan samarbeta. Om domstolen inte anser att föräldrarna kan samarbeta kommer de heller inte besluta om gemensam vårdnad, enligt 6 kap. 5 § stycke 2 föräldrabalken.
Det rekommenderas dock att ni utnyttjar möjligheten till samarbetssamtal vid kommunen (familjerätten) först. Syftet med dessa samarbetssamtal är att ni, under sakkunnig ledning (och av oberoende part som är en tjänsteman vid kommunen), får hjälp att enas om vårdnad, boende och umgänge, enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen. Detta alternativ är att föredra för att det är en snällare process och kräver inte juridisk representation, vilket det gör vid en vårdnadstvist i domstol. Domstolen kan även besluta om att samarbetssamtal ska genomföras, enligt 6 kap. 18 § föräldrabalken, varför det kan vara en god idé att börja där, innan de juridiska kostnaderna vid en domstol börjar löpa.
Angående det växelvisa boendet, det förutsätts att domstolen ska ha beslutat om gemensam vårdnad för föräldrarna. Växelvist boende brukar dock inte godkännas för så små barn.
Din oro om att fadern skulle ta barnet till sitt hemland är något du skulle kunna yrka för som anledning till att du ska ha kvar ensam vårdnad. Att olovligen ta ett barn utomlands på det viset är dock straffbelagt i brottsbalken, som egenmäktighet med barn, enligt 7 kap. 4 § brottsbalken.
Umgängesrätten med en förälder, som barnet inte bor med, anses som väldigt viktigt i familjerätten och ingår i barnets bästa, enligt 6 kap. 2a § föräldrabalken, det regleras även i 6 kap. 15-15c § föräldrabalkenoch artikel 9:3 i barnkonventionen.
Om fadern ändå väcker talan vid domstol kommer ni båda behöva egen juridisk representation och betala för rättegångskostnader (som baseras på bl.a. timkostnad). Du är välkommen att rådgöra med våra jurister (klicka härför mer information) om det blir aktuellt.
Det tål även nämnas att vårdnadstvister inte blir res juridicata, vilket innebär att när en vårdnadstvist blir avgjord och en dom vunnit laga kraft så finns det inga hinder för att frågan prövas igen. Detta beror på att domarna ska baseras på barnets bästa och den innebörden kan förändras över tid. I praktiken innebär det att det är möjligt att tvista om vårdnad tills barnet blir myndigt, varför tidigt enighet om barnet är att föredra.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
