Efterskänkande av skuldebrev

2020-09-29 i Skuldebrev
FRÅGA
Jag har fått låna 300 tusen kronor av min farfar (4 år sedan). Vi upprättade ett skuldbrev utan ränta eller dylikt. Nu har han tyvärr fått sin dödsdom och han vill därmed ge mig denna summa. Utan att riva skuldbrevet, kan han skriva ett gåvobrev, efterskänka eller testamentera detta? Så skulden till kommande dödsbo "avskrivs"? Finns de någon "färdig mall" som vi kan köpa? Han vill dessvärre inte nämna detta till sina barn innan han lämnar utan vill ha så mycket frid som de kan bli, hans sista tid. Väldigt tacksam för svar.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag beklagar beskedet om din farfar men ska försöka hjälpa dig så gott jag kan.

Som jag förstår din fråga handlar den om hur pengarna du hittills har lånat av din farfar kan omvandlas till en gåva, så att du inte ska bli skyldig att betala tillbaka till dödsboet när han väl gått bort. Vad gäller skuldebrevet du och din farfar upprättade låter det utifrån det du skriver som att det är fråga om ett enkelt skuldebrev, dvs. att det är upprättat mellan dig och din farfar personligen och inte huvudsakligen tänkt att överlåtas vidare. Jag baserar mitt svar på det. Det finns flera sätt ni kan göra det du efterfrågar, men den lösning som sannolikt är enklast och effektivast är att din farfar efterskänker sin fordran enligt skuldebrevet. Jag går här under igenom både det och lite andra saker du och ni behöver ta i beaktande.

Efterskänkande av enkla skuldebrev
Huvudregeln för att en skuld enligt ett enkelt skuldebrev ska upphöra är, som du är inne på, att skuldebrevet görs obrukbart eller ges tillbaka till den som utfärdade det. Det är ni som jag förstår inte intresserade av. Det finns i gåvolagen också en bestämmelse om att en fordran enligt ett skuldebrev kan efterskänkas och där är kraven lite lägre ställda (3 § tredje stycket gåvolagen). Det finns ingen regel som anger att efterskänkandet måste ha en viss form eller innehåll, men i domstolarnas praxis har det angetts att det bevisvärderingsmässigt måste stå klart att den som efterskänkt skulden haft för avsikt att göra just det (NJA 1987 s. 40). Med andra ord så måste gåvoavsikten måste vara klarlagd. I princip räcker det därmed med att din farfar säger att han efterskänker skuldebrevet, men för att du senare ska kunna hävda att så skett gentemot andra som också skulle kunna ha något anspråk på pengarna behöver du kunna bevisa det. T. ex. kunde ni ta hjälp av två vittnen (som inte får vara dina närmaste släktingar eller partner) som får vara med när han gör sin gåvoförklaring. Skulle han dessutom utfärda ett gåvobrev som bevittnades och undertecknades med datum- och ortsangivelse och därefter överlämnades till dig, så har du ett fullgott skydd mot att behöva betala tillbaka pengarna.

Utöver detta finns också möjligheten att skriva ett nytt skuldebrev som ger dig en motsvarande fordran på din farfar samt möjligheten för din farfar att genom testamente efterskänka skuldebrevet eller ge dig motsvarande summa i arv. Bägge dessa tillvägagångssätt skulle dock innebära att du behöver engagera dig i en kvittningsprocess med din farfars övriga arvtagare, och därför rekommenderar jag i första hand att han genom gåvobrev efterskänker skuldebrevet i vittnens närvaro.

Laglotten
Det finns dock en ytterligare regel som kan komma att spela in på er situation, beroende på din farfars förmögenhetsförhållanden i övrigt. Det handlar om den laglott som alla hans bröstarvingar har rätt till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Vad laglottsregeln säger är att testamenten och sådanan gåvor som kan jämställas med testamenten inte mer än till hälften får inskränka vad som skulle ha ärvts om inget testamente skrivits eller sådan gåva getts (7 kap. 4 § ärvdabalken). En sådan gåva anses kunna jämställas med ett testamente om den har samma syfte, dvs. att i samband med arvlåtarens bortgång reglera fördelningen av dennes förmögenhet. I ditt fall skulle ett efterskänkande av skuldebrevet med allra största sannolikhet komma att betraktas som en sådan gåva. Detsamma gäller om ni upprättar ett nytt motstående skuldebrev eller om han skriver ett testamente. Detta blir dock endast aktuellt om han försöker ge bort mer än hälften av summan av alla typer av tillgångar han har vid tillfället för sin död. Skulle det vara så att han har ytterligare tillgångar på minst 300 000 kr eller mer kommer detta alltså inte bli aktuellt.

- Exempel 1: Skulle han ha mindre än 300 000 kr kvar i övriga tillgångar, låt säga 100 000 kr som räkneexempel, så kommer de 300 000 kr först behöva räknas in i det arv som ska fördelas enligt laglottsregeln. Gåvor och testamenten får då som sagt inte inskränka den förmögenhet som skall fördelas mellan bröstarvingarna till mer än hälften, dvs. 300 000 + 100 000 = 400 000 kr. 400 000 / 2 = 200 000 kr, som alltså blir den summa som inte får inskränkas genom testamente eller gåva i det här räkneexemplet. I så fall kommer du endast kunna hävda rätten till 200 000 kr av de 300 000 kr som din farfar genom efterskänkandet gett dig.

- Exempel 2: Skulle han som ett annat räkneexempel ha 0 kr i övriga tillgångar kommer du enligt samma uträkningsmall alltså få behålla 300 000 / 2 = 150 000 kr.

Bröstarvingar och förskottsarv
Skulle det vara så att din far inte längre är i livet innebär det också att du är bröstarvinge till din farfar och ska vara med och dela på det övriga arvet efter honom. Där är huvudregeln att varje gren, alltså varje barn (eller barns barn om barnen är döda), ska få lika stor del av arvet. Den delen kallas för arvslotten. Om ett barn är dött och efterlämnar två barn, så får de då dela lika på sin förälders lott. Är du ensamt barn till din far ska du alltså få hela hans del. Om din farfar efterskänkt skuldebrevet så kommer det att betraktas som ett förskottsarv som dras av från den summan du har rätt till enligt arvslotten. Om du i din fars ställe blivit bröstarvinge innebär det också att du är dödsbodelägare och ska kallas till förrättandet av bouppteckningen (20 kap. 2 § ärvdabalken)

Sammanfattningsvis
Beroende på din farfars övriga förmögenhet kan du endera ha goda möjligheter att få behålla de 300 000 kr eller så kommer du få behålla en mindre del av summan. Är du dessutom bröstarvinge, dvs. om du trätt i din fars ställe som arvtagare, kan situationen bli att du ärver ytterligare en del av din farfars kvarlåtenskap om pengarna räcker till det. Alldeles oavsett hur det är med dessa saker bör ni förstås upprätta ett gåvobrev där din farfar efterskänker skulden enligt det tidigare skuldebrevet. Vi har ingen färdig mall att köpa för efterskänkandet av ett skuldebrev, men vill du att vi upprättar en sådan åt dig så kan du maila mig på isak.bergstrom@lawline.se så återkommer vi med ett prisförslag.

Hoppas det var svar på din fråga.

Med vänlig hälsning.

Isak Bergström
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Skuldebrev (146)
2020-10-02 Invändningsrätt mot ny borgenär
2020-09-30 Skuldebrev till sambo gällande bostadsköp
2020-09-29 Efterskänkande av skuldebrev
2020-08-27 Fråga om skuldebrev och nedsättning av pengar hos myndighet

Alla besvarade frågor (85407)