Efterlevande make skänker bort större delen av sin egendom innan sin bortgång

2017-05-26 i Efterarv
FRÅGA
Hej,Min syster har avlidit och ca 3 månader senare avled även hennes make. Dom hade inga gemensamma barn och inga särkullbarn. Vi är två syskon som är efterarvingar och hennes makes närmaste arvingar är två brorsbarn.Vid bouppteckningen efter min syster begärde hennes make "med stöd av 12:2 ÄktB att som sin andel vid bodelningen få behålla sitt giftorättsgods" vilket antecknades som en att-sats i bouppteckningen. Strax efter min systers bouppteckning skänkte maken en fritidsfastighet, värderad till en miljon kronor, till dom båda brorsbarnen. Fastigheten utgjorde ca 75 % av tillgångarna.I bouppteckningen efter maken fanns alltså inte fastigheten upptagen som en tillgång. Att fördelas mellan de fyra arvingar återstod 25 % huvudsakligen banktillgodohavanden. Dessa hade dessutom minskat i storleksordningen 20 % vid bouppteckningen för maken. Kan maken i detta fall skänka bort 75 % av tillgångarna med hänsyn till HD's Mål nr T57002-11 meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 punkt 16, som anger att max en fjärdedel av tillgångarna får skänkas bort.
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Kortfattat svar

Nej, maken bör inte kunna skänka bort 75 % av sina tillgångar med tanke på att du och ditt syskon har rätt till efterarv efter er syster. Enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken bör ni därför föra talan om att gåvan ska återgå och att ni på så sätt kan erhålla ert efterarv.

Utförligt resonemang

Utgångspunkten när någon i ett äktenskap går bort är att en bodelning ska ske. Bodelningen innebär att allt giftorättsgods (i princip all egendom makarna äger, i den mån egendomen inte är enskild) ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna. Den egendom som den efterlevande maken får i bodelningen är dennes med full äganderätt och den egendom som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska läggas samman med dennes ev. enskilda egendom och sedan ligga till grund för arvskifte.

Genom att din systers make åberopade 12:2 ÄktB så innebar det att vid bodelningen så behöll vardera make sitt giftorättsgods, alltså lades allt inte samman och delas på två i detta fall. Din systers man ärvde sedan henne enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), denna egendom ärvde han med fri förfoganderätt.

Som syskon så är ni efterarvingar till er syster, vilket innebär att när er systers man gick bort så har ni som utgångspunkt rätt till hälften av hans kvarlåtenskap, 3 kap. 2 § ÄB. Men eftersom er systers make åberopade 12:2 ÄktB så blev fördelningen troligen annorlunda än hälften vardera, varför ni istället bör ha rätt till så stor andel som er systers arv till hennes make bestod av i förhållande till makens totala egendom. Exempelvis om er syster hade 500 000 kr efter bodelningen som er systers make ärvde och han då hade totalt 2 000 000 kr i egendom så ska ni erhålla andelen 500 000 / 2 000 000 = 25 % av er systers makes kvarlåtenskap.

Eftersom din systers make har gett bort fritidshuset så kan 3 kap. 3 § ÄB blir tillämplig som innebär att om han genom gåvan orsakat väsentligt minskning av sin egendom så ska ni som efterarvingar ersättas för detta. Om det inte finns tillräckligt med egendom kvar i boet för att ersätta detta så finns det en möjlighet att yrka återgång av gåvan.

Det mål du hänvisar till kallas även för NJA 2013 s. 736 och innebär precis som du säger att om egendomens värde minskat med i alla fall en fjärdedel (25 %) så har efterarvingarna rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ÄB.

Eftersom gåvan var otillbörlig (översteg gränsen på 25 %) så ska man först och främst försöka ersätta efterarvingarna (du och ditt syskon) från det som finns kvar i boet, alltså den egendom som makens arvingar egentligen skulle ha ärvt. Men om det inte räcker så kan det vara så att gåvan måste lämnas tillbaka. För att gåvan ska lämnas tillbaka krävs dock att den eller de som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan vållade efterarvingarna skada (ond tro).

Talan om detta måste väckas inom fem år från det att gåvan mottogs.

Min rekommendation är alltså att ni först och främst tar reda på hur stor andel ert efterarv utgörs av. Som sagt ovan är det troligen inte 50 % av den avlidne makens kvarlåtenskap eftersom det skedde en fördelning enligt 12:2 ÄktB.

Om ni inte kan få full utdelning på ert efterarv från kvarlåtenskapen så bör ni väcka talan om att gåvan ska återgå, dvs. att din systers arvingar lämnar tillbaka fritidsfastigheten. Om det blir tvist om detta kommer ni att behöva visa att gåvomottagarna var i ond tro, dvs. att de insåg eller borde ha insett att gåvan i värde översteg efterlevande makens andel i boet eller, om så ej var förhållandet, att gåvan med hänsyn t.ex. till förut givna gåvor dock inkräktade på vad som skulle tillkomma arvingarna efter den först avlidne.

Om vederlag för gåvan till en del utgått enligt första stycket, kan återgång krävas endast till täckning av återstoden.

Ifall du behöver hjälp att väcka en sådan talan så hjälper vi dig gärna med detta. Om du önskar sådan hjälp eller har ytterligare funderingar ang. detta kan du kontakta mig på zorba.hallsten@lawline.se

Med vänlig hälsning,

Zorba Hållsten
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (792)
2021-07-29 Hur fördelas efterarvet?
2021-07-29 Särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för efterlevande make - efterarvsrätten är en andelsrätt
2021-07-26 Syskons arvsrätt
2021-07-12 Efterlevande makes arvsrätt och efterarv

Alla besvarade frågor (94564)