Efterforskningsförbudet vid allmänna handlingar
Hej
Jag ringde personalkontoret i kommun, en onsdag, och förklarade att jag vill ha löneuppgifter på en tjej på en förskola. Hon svarar då att jag ska prata med lönerapportören på den förskolan varpå jag ringer dit.
Utan att uppge mitt namn förklarar jag att jag vill ta del av en offentlig handling, en löneuppgift om en anställd på förskolan.
Hon svarar då: "Jaha, och vem är du då? Jag måste få veta vem det är som frågar och vad du har för syfte."
Jag hänvisar då till lagen om offentliga handlingar.
Hon ber då om att få återkomma nästkommande dag när hon var tillbaka på kontoret.
Okej svarade jag.
Dagen därpå ringer hon upp mig. När jag svarade i telefon visste jag inte vem som ringde och sa mitt namn. Hon presenterar sig med namn och som assistent på förskolan och säger att hon är tillbaka på kontoret och frågar vem det var jag ville ha löneuppgifter på.
I tron om att det är hon som ska lämna ut uppgifterna berättar jag namnet på den person jag vill ha uppgifter om.
Då får jag till svar att kommunens policy är att man ska mejla sin förfrågan till kommunens personalkontor.
På fredagen kommer det till min kännedom att assistenten på förskolan har konfronterat personen jag efterfrågat uppgifter om och berättat att jag (nämnt mig vid namn) har efterfrågat uppgifter om henne.
Har den här assistenten begått ett tjänstefel/brott mot tryckfrihetsförordningen? Hur tycker ni att jag ska gå vidare?
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Det är helt riktigt att vem som helst har rätt att ta del av offentliga handlingar (såvida de inte är sekretessbelagda) och att man har rätt att vara anonym, vilket framgår av offentlighetsprincipen i Tryckfrihetsförordningen (TF) (se2 kap. 1 §). Av TF 2 kap. 14 § 3 st framgår att då någon begär ut en offentlig handling så får myndigheten inte efterforska vem han är i större utsträckning än vad som krävs för att pröva om det föreligger hinder mot att handlingen lämnas ut (här avses till exempel uppgifter rörande en person som varit utsatt för förföljelse, det är då motiverat att inte lämna ut handlingar till personen som stått för förföljelserna).
Det är alltså ett otillåtet agerande av tjänstemannen som frågat vem du är när du ville få ut en handling, och då hon meddelat personen som uppgifterna rörde att du hört av dig i ärendet. Det är ofta Justitieombudsmannen, JO, som tar upp ärenden av detta slag, och även om JO har en möjlighet att väcka åtal för tjänstefel och liknande slutar det de allra flesta gånger med att JO riktar kritik mot en myndighet och uppmanar den att ändra sina rutiner. Rent objektivt kan däremot sägas att bestämmelsen i Brottsbalken om tjänstefel kan vara uppfylld då hon åsidosatt vad som gäller för uppgiften, men det är ofta väldigt svårt att komma åt den som gjort fel med sanktioner.
Hoppas du fått svar på din fråga!
