Efterarvsrätt vid ökning av boets värde
En man A dog och i testamente anges att mannens maka B (de var gifta) ska ärva allt och efter bådas död ska A:s barn C ärva.
I testamentet anges att den överlevande ska erhålla all den avlidnes tillgångar. Efter bådas död ska tillgångarna fördelas på A:s barn. B har inga barn. Egendom som erhålles via testamentet inkl avkastning ska vara enskild egendom.
tillgångarna efter skulder var 400 000kr varav A:s del var 300 000kr och B:s del 100 000kr. Efterarvinge C godkänner testamentet dvs väntar med att ta ut sitt arv (3/4 x 400 000kr) tills att B dör.
B har nu 400 000kr.
1 år går varvid B vinner 1 000 000kr på lotto dessutom placerar B pengar så att de ökar i värde.
när B ytterligare 5 år senare avlider uppgår tillgångarna efter skulder till 1 500 000kr.
B har då också skrivit nytt testamente där B vill att person D ska ärva allting.
Hur fördelas arvet?
får C 300 000kr? eller 3/4 av totalen ? eller något annat?
vad får D?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
När en maka avlider ska en bodelning genomföras. Av frågan framkommer inte huruvida det har skett eller ej, d.v.s. om fördelningen 75% respektive 25% är innan eller efter att en bodelning har skett. Jag utgår från det senare i detta fall.
Ett särkullsbarn (C) har i alla fall rätt att få ut sin laglott direkt om så önskas. Laglotten motsvarar halva arvslotten, i detta fall 300 000/2 = 150 000kr. C har dock valt att inte jämka testamentet och godkänner således utfallet. Allt tillfaller då As maka B. I testamentet anges dock att C ska ärva när B avlider, det innebär att B ärver As andel med fri förfoganderätt. B får fritt förfoga andelen, men inte ge eller testamentera bort den. Som huvudregel är det just en andel i den totala massan som avses och inte en specifik summa, d.v.s. 75% av kvarlåtenskapet vid den efterlevande makens död.
Det finns dock undantag, som kan påverka efterarvsrätten, antingen när boets värde har minskats eller när det har ökats. I detta fall får vi titta närmare på det senare. I 3 kap 4 § ärvdabalken stadgas ett antal situationer där efterarvsrätten påverkas vid en ökning av boet, det kan t.ex. röra sig om att den efterlevande maken erhållit ett arv, tagit del av en ny bodelning eller att ökning härör från den efterlevande makens förvärvsarbete. Enligt doktrin bör paragrafens uppräkning inte tolkas utömmande, utan andra omständigheter kan komma att bli aktuella. Syftet med undantaget är att den efterlevande maken (främst dennes arvingar) ska kunna ta nytta av sin självständiga åtkomst. Avgörande bör vara om den efterlevande maken på ett aktivt sätt, som överskrider normal klok förmögenhetsförvaltning, åstadkommit värdeökningen.
I detta fall kan det diskuteras kring om lotto-vinsten eller avkastningen rör sådan åtkomst som kan föranleda en andelsförskjutning. Ingen av dem är någon typ av arv eller gåva och härrör heller inte från arbetsförvärv. Frågan är om det kan ses som en sådan typ av självständig åtkomst som nämns ovan. Sannolikt är svaret nej. En lottovinst är ren tur och kan knappast anses vara klok förmögenhetsförvaltning, medan avkastningen på 100 000kr över 5 år knappast anses gå utöver normal klok förmögenhetsförvaltning. Således bör efterarvsandelen fortsatt anses vara 75%. Det innebär att C har rätt till 75% av 1 500 000kr, medan B fritt kan välja att testamentera de resterande 375 000kr till D.
Observera att om en bodelning inte har skett ovan, utan A hade 300 000kr i och B 100 000kr i giftorättsgods, ska en sådan först ske. Utfallet blir då 200 000kr till dödsboet, som sedermera tillfaller B med fri förfoganderätt. Då har C endast rätt till 50% av 1 500 000kr.
Noterbart är även att C måste klandra Bs testamente för att få ut sin andel. Skulle domstolen ogiltigförklara hela testamentet kan det dessutom påpekas att C har rätt till hela Bs kvarlåtenskap enligt 3 kap 8 § ÄB.
Med vänlig hälsning,
