Efterarv för barn efter att förälders efterlevande make som inte är barnens förälder går bort

2020-03-05 i Efterarv
FRÅGA
När min far avled fick vi hans biologiska barn vår laglott resten tog hans fru.När hon dör kommer då vi döttrar till min far få del av det arvet
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).

Svaret på din fråga beror på varför egendomen tillföll er fars fru. Egendom tillfaller efterlevande make i tre situationer:
1. Om den avlidne maken genom testamente förordnat att egendomen ska tillfalla den efterlevande maken (9 kap. 1 § ÄB). I denna situation har ni endast rätt till egendom efter er far om han i testamentet föreskrivit att egendomen ska tillfalla er när hans fru går bort. Exakt vilket belopp eller vilken egendom som då tillfaller er beror helt på vad han har föreskrivit i sitt testamente.

2. Om den efterlevande maken (a) är förälder till gemensamma barn, om den avlidne maken saknar egna barn eller makarna saknar gemensamma barn men den avlidne makens barn avstår egendomen till förmån för den efterlevande maken och (b) den avlidne inte upprättat ett testamente enligt vilket egendomen ska fördelas på annat vis (3 kap. 1 § första stycket ÄB. Jfr 9 kap. 1 § ÄB). Denna situation är enbart relevant för ert fall om ni avstått delar av ert arv till förmån för er fars fru. Ni har isåfall rätt att vid hennes bortgång kompenseras för detta, på samma sätt som i situation 3 nedan (3 kap. 9 § ÄB).

3. Vid en makes bortgång upphör äktenskapet, och deras respektive giftorättsgods ska typiskt sett fördelas mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo genom en bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Om det belopp som den efterlevande maken tilldelas vid bodelningen sammanräknat med denna makes enskilda egendom uppgår till ett belopp som är lägre än fyra prisbasbelopp (år 2020 motsvarar fyra prisbasbelopp 189 200 kr) har den efterlevande maken rätt att när arvet fördelas tilldelas mellanskillnaden upp till fyra prisbasbelopp, även om det sker på bekostnad av den avlidne makens barn. Detta gället även om den avlidne maken genom testamente fördelat sin egendom på ett annat sätt (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Är denna situation tillämplig på omständigheterna i ert fall gäller följande: Ni tilldelas samma andel av vad er fars fru lämnar efter sig som den andel av sina totala egendomar som utgjordes av sådant som hon tilldelats från er har vid hans bortgång, dividerat med 2. Jag förstår att den föregående meningen var tämligen komplex, och ska därför förklara samma sak med ett räkneexempel: Låt säga att er fars fru själv efter bodelningen förfogade över egendomar motsvarande ett prisbasbelopp, och därför tilldelades värde motsvarande ytterligare tre prisbasbelopp. 25 % av de egendomar hon förfogar över är således hennes helt egna, medan resterande 75 % är sådana egendomar som hon mottagit efter er far. Låt säga att hon vid sin bortgång har egendomar till ett värde som är fem gånger så stort som det belopp hon disponerat över vid er fars bortgång. I denna situation ska ni döttrar tilldelas 75 % av vad hon lämnar efter sig. I och med att ni redan fått ut egendom motsvarande era laglotter (det vill säga hälften av era arvslotter), ska dock egendomen ni får motta räknas ner i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Det är inte möjligt för er fars fru att kringgå detta genom ett testamente (3 kap 2 § första stycket ÄB).

Sammanfattningsvis är alltså möjligheterna att få ut arv efter en förälder sedan dennes make – som inte är förälder till en själv – avlidit tämligen begränsade. Endast om det testamenterats på så vis eller om maken tilldelats egendom i enlighet med 3 kap 1–2 § ÄB tillfaller egendomen i ett senare skede den först avlidne makens barn.

Vänligen,

Henrik Witt-Strömer
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll