Efterarv då basbeloppsregeln aktualiserats
Hej
När min morfar dog så fick min mormor hela kvarlåtskapen efter honom trots att min morfar hade 2 barn sedan tidigare. Anledningen var att kvarlåtskapen undergick 4pbb. Min mormor har två barn men min mamma gick bort förra året och min mamma har 3 barn. Jag undrar om jag tänkter rätt vid ett eventuellt arv efter min mormors bortgång.
Ett exempel är om min mormor får 10.000 kr över som tillgångar och som skall skiftas så borde väl det vara så att min morfars barn får dela på 5000 kr och min mormors son och vi tre barnbarn får dela på de andra 5000 kr ?
Hoppas på svar / Tack för en bra sida
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga och att du uppskattar vår sida!
Regler om arv hittar du främst i Ärvdabalken, ÄB, se här.
Huvudregeln vid arv mellan gifta är att efterlevande make ärver den avlidne makens egendom med försteg, se ÄB 3:1 1 stycket 1 meningen. Gemensamma barn får därmed vänta tills också den andre föräldern avlider innan de får ut sitt arv från den först avlidne. Undantag görs i det fall den först avlidne (här din morfar) har särkullbarn. Dessa har då rätt att kräva ut sin arvslott med en gång, se 3:1 1 stycket 2 meningen.
Som du skriver finns det dock en skyddsregel, den så kallade basbeloppsregeln, för efterlevande make i det fall att boet är så litet att det underskrider 4 pbb, se ÄB 3:1 2 stycket. Detta gör att din morfars särkullbarn inte kunde kräva ut sin arvslott när din morfar dog. Detta innebär att de har rätt till ett efterarv i din mormors bo, motsvarande lika stor andel av den totala egendomen som de skulle ha fått ut om inte basbeloppsregeln aktualiserats.
Rätten till efterarv stadgas i ÄB 3:2 1 stycket. Där sägs att de som har den bästa arvsrätten efter den först avlidne maken som utgångspunkt har rätt till hälften av den efterlevande makens bo, när också denne dött. Detta innebär att då din mormor dör, ska ½ av hennes bo tillkomma efterarvingarna efter din morfar, dvs. delas mellan de två särkullbarnen och de två gemensamma barnen. Om det finns 10 000 kronor i kvarlåtenskap ska alltså 1/2, 5000 kronor, delas mellan din morfars fyra barn. De får 1250 kronor var efter sin far.
Resterande 5000 kronor ska delas mellan din mormors bröstarvingar, dvs. hennes två barn (de gemensamma barnen). De får då 2500 var efter sin mor.
Barn 1 och barn 2, särkullbarnen, får då dela på ¼ av boet (2500 kr).
Barn 3 och barn 4, de gemensamma barnen, får dela på ¼ av boet (2500 kr) i arv efter sin far, och de får dela på ½ av boet (5000 kr) i arv efter sin mor.
Eftersom din mor, som var ett av de gemensamma barnen, har dött, är det hennes barn – du och dina två syskon – som får dela lika på hennes del, se ÄB 2:1 2 stycket. Ni barnbarn ärver alltså i er mors ställe, så kallad istadarätt, och får dela lika på hennes del medan er mormors son får hela sin del. Ni tre barnbarn får alltså 1/3 var av 1250+2500=3750 kr (1250 kr var).
Med Vänliga Hälsningar
