Dröjsmål och bestämmande av pris i konsumentförhållande
Hej, vi har muntligt avtalat med en entreprenör om en tillbyggnad på en båt i form av en badbrygga. Förutom att han inte blir klar med arbetet i tid för sjösättning så vill han inte kännas vid den överenskommelse om en ersättning på 45000 kronor som gjordes innan arbetet påbörjades. Han har nu lagt ner arbetet och kräver mer betalt. Vad gäller juridiskt? Med vänlig hälsning, Fredrik
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!
Som jag ser det finns det två frågor du vill ha svar på, nämligen 1) Vad blir konsekvenserna av entreprenörens dröjsmål och 2) Vilket pris gäller? Jag kommer gå igenom svaren på dessa frågor i rubrikerna nedan.
Dröjsmålet
Först och främst måste vi konstatera vad det är för typ av förhållande vi har att göra med. Entreprenören (E) är uppenbarligen är näringsidkare, men jag vet inte för vems räkning E utför arbetet, dvs. om ni också är näringsidkare, eller om ni är konsumenter. Jag får intrycket av att ni är konsumenter. Jag utgår därför ifrån att ni använder båten och badbryggan för privata ändamål, och därför inte sysslar med uthyrning eller liknande.
En tillbyggnad på en båt bör anses utgöra arbete på en lös sak, eller arbete på en anläggning i vatten, eller alternativt arbete på en annan fast sak. Det spelar ingen roll hur man kategoriserar arbetet, eftersom alla dessa möjliga situationer omfattas av konsumenttjänstlagen (KtjL), enligt 1 § 2 och 3. Eftersom jag som tidigare nämnt också utgår ifrån att det rör sig om ett konsumentförhållande, är KtjL tillämplig lag.
Dröjsmål regleras i 24 § KtjL och framåt. Första stycket lyder: "Dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger om uppdraget, utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, inte har avslutats inom den tid som har avtalats eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning." Först och främst bör ni alltså fråga er om ni avtalat någon sluttid med E. Skulle sluttiden vara kortare än den "tid som är skälig" kan jag nästa slå vad om att E inte kommer vilja kännas vid den delen av avtalet heller. Frågan som uppstår då är om ni kan leda i bevis att en viss sluttid avtalats. Om allt ni har att gå på är ert muntliga avtal blir den saken i princip omöjlig. Då måste ni istället förhålla er till den "tid som skälig" enligt 24 §. Är E i dröjsmål i detta avseende? Svaret på den frågan har jag ingen aning om. Det får ankomma på en sakkunnig inom båtbyggen att svara på. I sista blir det en fråga för domstolen.
Om vi för tillfället struntar i oklarheten om huruvida E faktiskt är i dröjsmål eller inte, och utgår ifrån att så faktiskt är fallet, har ni en del möjligheter till hands. Dessa möjligheter stadgas i 25 § KtjL och innefattar rätten att hålla inne betalning, kräva utförande eller häva avtalet, samt kräva skadestånd. Förutsättningarna för alla dessa påföljder finns i 27 §, 28 §, 29 § (se även 26 § och 30 §) samt 31 § KtjL. Det finns ingen möjlighet för mig att gå igenom alla dessa tänkbara möjligheter, eftersom svaret skulle bli för långt. Jag vill därför råda er att läsa nämnda § och själva bestämma er för vilka åtgärder ni vill vidta. Självklart är ni välkomna att återkommer med följdfrågor i sådana fall.
Priset
Naturligtvis gäller det pris ni ursprungligen kommit överens om, men eftersom E inte vill kännas vid det blir saken mer komplicerad. Varför kräver E mer betalt? En anledning till det kan vara att E vill göra gällande att pris avtalats på "löpande räkning" (dvs. ett rörligt pris vars bestämmande kan bero på en rad omständigheter som exempelvis materialkostnader, tilläggsarbeten och oförutsedda händelser). Det är en relativt vanligt förekommande situation att konsumenten hävdar att fast pris avtalats, medan näringsidkaren hävdar att inget pris avtalats, och att arbetet därför ska ske på löpande räkning. Bevisbördan för detta vilar (tyvärr) på er, enligt rättsfallen NJA 2005 s. 205 och NJA 2016 s. 1011.
Kan inget avtalsenligt pris fastställas gäller 36 § KtjL, i vilken stadgas att konsumenten ska betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Eftersom E kräver mer betalt, ankommer det också på honom att styrka att hans begärda pris är skäligt. Detta följer också av det sistnämnda rättsfallet i stycket ovan.
Som ni säkert förstår saknas en del information som jag skulle behöva för att kunna göra en mer specificerad bedömning. Det är inte säkert att jag skulle kunna ge ett sådant svar även med sådan information. Mycket av vad som gäller juridiskt är beroende av omständigheter som är väldigt svåra att få klarhet i, exempelvis i vilken utsträckning E nekar till innehållet i ert muntliga avtal (som ju i vart fall i teorin är det som gäller) samt hur priset ska beräknas. Jag hoppas att ni med hjälp av mitt svar ska, så långt det är möjligt, kunna bilda er en egen uppfattning av vad som kan komma att hända härnäst.
