Donators skyldigheter och rättigheter vid IVF-behandling, då faderskapet bekräftas
När det gäller IVF, en behandling utförd på sjukhus i Sverige, med privat känd donator (en vän), och det sedan skrivs på ett dokument om faderskapserkännande. Vilka skyldigheter resp rättigheter har fadern i ett sådant fall? Mamman är ensamstående, de är alltså inte gifta eller sambo.
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Jag kommer nedan att redogöra för de rättsliga effekter som en faderskapsbekräftelse får; dels genom att beskriva hur det ordinarie förfarandet för faderskapsbekräftelse går till, dels genom att förklara innebörden av det kompletterande skydd som lagstiftningen ger till IVF-donatorer som inte är moderns make eller sambo.
Presumtion om faderskap regleras i föräldrabalken
I vanliga fall regleras presumtionen om vem som ska anses vara mor respektive far till barnet i 1 kap. föräldrabalken (1949:381) (här benämnd FB). I 1:1 FB stadgas att om modern och fadern är gifta vid barnets födelse, ska mannen som huvudregel anses vara far till barnet (med de undantag som uppräknas i 1:2 FB). Är mor och far enbart sambor sker bekräftelse av faderskapet genom bekräftelse eller dom (1:3). Bekräftelsen sker skriftligen och bevittnas av två personer. Faderskapsbekräftelse har sedan år 1991 ersatt den äldre termen faderskapserkännande.
I 1:8 FB regleras faderskap vid insemination eller befruktning utanför kroppen (IVF). I 1 st. regleras befruktning utanför kroppen, där samtycke "av en man som var hennes make eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen, ska vid tillämpningen av 2–5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets far". Eftersom mamman i det fall du beskriver är ensamstående blir inte 2 st. aktuellt (som avser det fall modern är gift eller sambo med en annan man än donatorn, varvid den förstnämnda måste samtycka till inseminationen), utan det går här att nöja sig med att konstatera att donatorn inte anses vara barnets far vid befruktning utanför kroppen.
Den genetiska faderns skydd i lagen om genetisk integritet
I lagen (2006:351) om genetisk integritet (LGI) regleras bestämmelser som syftar till att värna den enskilda människans integritet (1:1 2 st. LGI). I 7:6 1 st. LGI stadgas att det är läkaren som väljer vem som ska vara donator av både spermier och ägg vid donation av könsceller; detta hindrar dock inte att läkaren väljer en donator som kvinnan själv har föreslagit, som i fallet du beskriver. I 7:6 3 st. LGI sägs att uppgifter om donator ska antecknas i en särskild journal, som det tillkomna barnet har rätt att ta del av enligt 7:7 LGI, när denne nått tillräcklig mognad. Genom 1:8 2 st. FB och 7:6 3 st. LGI kan en donator alltså bibehålla sin anonymitet, förutom i förhållande till barnet; när barnet uppnått tillräcklig mognad bryts sekretessen, som det heter (vilken du hittar i 25:1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), rörande sekretess inom hälso- och sjukvården).
Detta innebär i korthet att barnet således kan få reda på vem den genetiska fadern är, även om denne inte blir förälder genom spermadonationen. Faderskapet ska dock inte fastställas om befruktningen skett genom IVF-behandling vid behörig inrättning i Sverige eller motsvarande i utlandet (1:3 2 st. FB). Om föräldrarna utanför behörig inrättning åstadkommit detsamma, alltså inte genomgått IVF-behandling enligt LGI, ska faderskapet dock bekräftas.
Sammanfattningsvis
Föräldrar kan bl.a. vara rättsliga och genetiska. De konsekvenser som en faderskapsbekräftelse får är att det innebär att han fastställs vara far (förälder) till barnet och därmed också blir rättslig far till barnet; är han inte gift med modern blir han dock inte vårdnadshavare (enligt 6:3 och 6:4 FB). Vid insemination eller befruktning utanför kroppen ska faderskapet inte fastställas (1:3 2 st. FB), även om fadern själv kan välja att göra detta enligt 1:3 3 st. FB.
Det kan formuleras så att LGI möjliggör för barnet – som tillkommit genom IVF med hjälp av donator – att få reda på grundläggande uppgifter om sin genetiska far, men fadern har inte många skyldigheter i övrigt. LGI innebär ett "skydd" för honom i fråga om skyldigheter genom faderskapet, t.ex. blir barnet inte arvinge till honom och han har ingen skyldighet att betala underhåll till barnet. Bekräftar han däremot faderskapet "skyddas" han inte enligt LGI och blir därmed skyldig att medverka till barnets uppväxt, låt vara i begränsad omfattning. Han kan därmed åläggas att betala underhållsbidrag till barnet och denne kan också ärva honom, oavsett om han är närvarande i barnets liv.
Hoppas att du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har fler funderingar!
Med vänlig hälsning,
