Dödsbodelägare vill inte bidra till bouppteckning
Hej
Jag skriver med anledning av att jag har en fråga om dödsbo.
Vi har i släkten problem att komma överens. Farmor har gått bort vid midsommar för 5 år sedan och hon hade två barn, min far och min faster som ärver allt. Farfar har gått bort för 20 år sedan.
Dödsboet ligger fortfarande öppet och allt lösöre är ej uppdelat utan förvaras hemma hos mig eftersom jag bor i farmors lägenhet (just denna del är dock löst då lägenheten är utköpt) men alla farmors grejer finns kvar i lägenheten och mitt förråd.
Min faster vägrar slutföra dödsboet då hon är övertygad om att min far lurat henne på lösöre. Kvar i dödsboet finns konton, bilar, en stuga och övrigt lösöre. Min far har erbjudit henne alla sorts lösningar men nu svarar hon inte längre varken i telefon, på mail eller brevledes. Vi kommer inte vidare med våra liv eftersom alla tillgångar bara ”står” och väntar.
Hur kan vi lösa detta? Jag har för mig att det finns någon regel om 5 år och att vite kan utdömas eller likande?
Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag har tagit bort ditt mobilnummer och namn i frågan i enlighet med Lawlines regler om anonymitet!
Bouppteckningen ska göras inom tre månader efter dödsfallet. Efter ytterligare en månad måste den vara inlämnad till Skatteverket.
Om din far och faster, som dödsbodelägare, inte kan komma överens kring dödsboets förvaltning och avveckling kan en oberoende en boutredningsman anlitas.
Dödsbodelägare kan begära att tingsrätten förordnar en oberoende boutredningsman, se 19 kap 1 § ärvdabalken(ÄB) Det är värt att notera att boutredningsmannen har rätt till skälig ersättning, vilket ska betalas av dödsboet. Om det inte finns några medel i dödsboet att betala boutredningsmannen med kan den som ansöker om boutredningsman bli ensamt betalningsansvarig, se 19 kap 19 § andra stycket ÄB. Även ansökan hos tingsrätten om boutredningsman är avgiftsbelagd med 900 kr.
En boutredningsman måste redovisa sin förvaltning av dödsboet till minst en av dödsbodelägarna och även meddela vem denna personen är till tingsrätten 19 kap 14 a § ÄB. När dödsboet är klart för arvskifte ska detta anmälas till delägarna 19 kap 15 § ÄB.
Om det finns mer än en dödsbodelägare skall bouppteckningen efterföljas av ett arvskifte. Om någon vägrar att underteckna ett arvskiftesavtal kan någon av dödsbodelägarna ansöka om en skiftesman vid tingsrätten, 23 kap 5 § ÄB. En skiftesman utsedd av tingsrätten kan ta ett beslut gällande arvskiftet även om någon dödsbodelägare vägrar att underteckna ett arvskiftesavtal!
Hoppas du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över!
