Det går att ärva "temporärt" genom testamentering om fri förfoganderätt
Min mamma och hennes sambo har en bostadsrätt som står på min mamma men betaldes av hennes sambo. Om jag förstått det rätt så äger de ändå hälften var av denna.
Vid den enas bortgång kommer då den som lever kvar vara tvungen att "köpa ut" de släktingar som ärver.
Min mamma har tre barn, hennes sambo har inga barn. Han har heller inga syskon eller föräldrar i livet utan närmaste släkt är syskonbarn vilka inte har automtisk laglott.
Hur ska de formulera sitt testamente för att
1. Den som överlever den andre ska kunna bo kvar i bostadsrätten så länge denna önskar och ev arv fås ut när bostadsrätten säljs eller den andre avlider så det blir bouppteckning.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Din fråga aktualiserar i första hand bestämmelser om arv och testamente som du finner i ärvdabalken (ÄB), men jag kommer även ta upp den oskrivna regeln om dolt samägande i mitt svar.
Vanligt med dold samäganderätt i gemensamt införskaffad egendom
I första hand kan snabbt fastställas något du egentligen redan konstaterat – att din mammas sambo borde vara en hälftenägare till bostadsrätten trots att han inte är skriven som det. Det följer av principen av dolt samägande, som växt fram genom olika prejudicerande rättsfall just för att utgöra ett skydd för makar och partners som varit med och bekostat ett inköp, utan att nedtecknas som formella ägare. Inledningsvis gällde dold samäganderätt endast i fastigheter, men principen har sträckts ut till att gälla även i lös egendom, vilket bostadsrätter räknas som. Det som enligt praxis krävs för att dold samäganderätt ska föreligga är (1), ena maken köpt egendomen i eget namn men för bådas räkning, och (2) att den andra maken bidragit ekonomiskt till förvärvet, om det kan antas att det fanns en önskan om samäganderätt (vilket man i princip kan räkna med att det finns i dessa fall). Ibland har det framhållits krav på att en gemensam avsikt om samägande, men detta krav har i senare praxis anses överspelat. Om inget annat sagts – vilket det av förklarliga skäl sällan har i fall av dold samäganderätt – presumeras att samägarna äger en hälft av egendomen var (lag om samäganderätt 1 §).
För att sammanfatta,eftersom din mammas sambo uppenbarligen har betalt för har din mammas lägenhet, och antagligen i vart fall önskat sig en mer eller mindre uttalad samäganderätt till denna, borde dold samäganderätt föreligga till hälften av lägenhetens värde.
Om man inte har barn eller barnbarn får man testamentera sin egendom fritt
Du nämner vidare att din mammas sambos närmaste arvingar är syskonbarn. Som du mycket riktigt poängterar saknar dessa rätt till laglott (se ÄB 2 kap. 1 § motsatsvis). Vad det innebär är alltså att din mammas sambo är fullständigt fri att testamentera över sin egendom hur helst han vill. Din mamma är däremot skyldig att låta minst hälften av sina tillgångar tillfalla er som arv, och kan endast testamentera fritt över resterande hälft (ÄB 7 kap. 1 §). Notera att du och dina syskon dock kan välja att skjuta upp ert morsarv till förmån för er mammas sambo, och istället få det först när även han gått bort (ÄB 3 kap. 9 §).
Det går att ärva "temporärt" med fri förfoganderätt
En direkt möjlighet din mamma och hennes sambo har för att få bo kvar efter den andres frånfälle – och utan att behöva köpa ut släktingar – är att helt enkelt testamentera sin hälft till den andre. Detta går onekligen för din mammas sambo, men för att även din mamma ska kunna göra detta krävs alltså att lägenheten är värd mindre än hälften av hennes samlade tillgångar. På så vis kommer den i paret som överlever den andre överta hela äganderätten till lägenheten.
Men detta drabbar förstås antingen din mammas eller hennes sambos arvingar, då åtminstone "ena sidan" (beroende på vem som får överta äganderätten) kommer förlora en del av sitt arv till den "andra sidan". Om ni istället vill att lägenhetens värde – efter båda sambors bortgång – ska tillfalla "arvssidorna" till hälften var (samma fördelning lägenhetens värde som ni har nu) rekommenderar jag att din mamma och hennes sambo borde testamentera sin egendom till varandra med fri förfoganderätt. Detta innebär alltså att den överlevande av dem får överta den avlidnes egendom och bruka denna som sin egen fram till sin död. Den enda begränsningen i den fria förfoganderätten är att mottagaren inte får testamentera egendomen. När väl båda sambor gått bort kommer arvingarna (alltså du och dina syskon, samt din mors sambos syskonbarn) ärva sina släktingars egendom enligt vanliga arvsregler, utan att någon förändring av äganderätten mellan samborna – och i förlängningen deras arvingar – skett.
Värt att notera är att HD i ett rättsfall slagit fast att det inte går att testamentera specifik egendom (ex. lägenhet X) med fri förfoganderätt, utan att testamenteringen görs över en ideell andel av testatorns tillgångar (% av egendomsvärdet). För att vara säker på att lägenheten ingår i den fria förfoganderätten bör din mor och hennes sambo alltså testamentera över all (hälften för din mor, då hon är tvungen att utge laglotter till er) sin egendom med fri förfoganderätt för den andre.
Sammanfattningsvis anser jag alltså att ett inbördes testamente där all din mors och hennes sambos egendom testamenteras till den andre med fri förfoganderätt skulle uppnå de önskningar du framfört.
Jag hoppas du fick svar på din fråga!
Mvh,
