Bundenhet - Fullmakt - VD:s behörighet i aktiebolag - Vad gäller?
Hejsan, jag har ett eget företag som utför konsulttjänster - ledningsgrupps-utveckling, medarbetar workshops, coaching upplägg, etc.
Jag inledde att samarbete med en kund under 2018-. Efter vår uppföljning av det första året så började jag ha en dialog med bolagets dåvarande VD att fortsätta vårt arbete under 2019,. Jag skickade en offert inklusive en handlingsplan för genomförande den 16/12 2018 att leverera ytterligare konsulttjänster under hela 2019. Denna accepterades.av dåvarande VD både muntligt och i mail form - bla har jag mali-konversationer där vi blir överens om vilka dagar som konsulttjänsterna under 2019 skulle genomföras. Därefter genomförde vi det vi kom överens - fakturan för de första 6 månaderna skickades efter halva året och betalades, alltså vi agerade i enlighet med det vi kom överens om. I slutet av sommaren signalerade dåvarande VD att han ville ta en paus och flytta fram resterande arbete eftersom kunden hade lönsamhetsproblem, jag förstod anledningen och vi fortsatte att stämma av regelbundet med en tydlig riktning att återuppta vårt arbete under 2020. Bolaget har sedan i somras en ny VD som inte vill kännas vid detta och hävdar att vi arbetat på anropsbasis hela tiden. Jag hävdar att vi agerat utifrån ett konkludent handlande och har för avsikt att skicka en slutfaktura till kunden. Hur ser ni på detta?
Lawline svarar
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du driver en näringsverksamhet i någon slags bolagsform ("jag har ett eget företag"), vilket således torde innebära att den ifrågavarande verksamheten utgör en egen juridisk person (nedan kallad bolaget). Under 2018 inleddes ett samarbete med en av bolagets dåvarande uppdragsgivare (nedan kallad kunden), ett samarbete som såvitt jag förstår intensifierades något inför 2019. Precis innan det då förestående årsskiftet offererades kunden ett nytt affärsförslag med en tillhörande handlingsplan som sedermera accepterades av VD:n och detta såväl muntligt som per e-post. Därefter påbörjades bolagets försäljning av konsulttjänsterna i enlighet med den överenskommelse som hade träffats på basis av den aktuella offerten. Dokumentation avseende det nu sagda finns för övrigt i ditt förvar. På grund av diverse lönsamhetsproblem hos kunden pausades temporärt bolagets utförande av de tjänster som följde av uppdragsavtalet och planerades att kunna återupptas vid ett senare tillfälle. Sedan i somras företräds dock kunden av en ny VD som inte verkar ha för avsikt att hedra den överenskommelse som tidigare slöts mellan dennes organisation och ditt bolag. Slutfakturan har ännu inte gått i väg och du undrar därför huruvida kunden verkligen äger rätt att frånträda avtalet och hur vi ser på den nu uppkomna situationen. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.
Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Allmänna avtalsrättsliga principer jämte viss relevant rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) kan naturligtvis också få stor betydelse för den rättsliga bedömningen.
Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna (liksom om avtalsinnehållet) för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar. I synnerhet i den här typen av avtalsrättsliga ärenden. Den fortsatta framställningen kommer därför att bli något generell till sin karaktär och utgångspunkten nedan är att kunden utgör ett aktiebolag.
Några allmänna avtalsrättsliga hållpunkter
Inledningsvis förtjänas det att säga att avtalsfriheten är tämligen långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det dock föreligga en så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott kan i regel inte civilrättsligt genomdrivas i domstol (pactum turpe). Men i mångt och mycket är det parterna själva som dikterar villkoren för avtalet och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas varför det som har manifesterats i detta utgör grunden för den rättsliga bedömningen. Inom den allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, vilket sägs i 1 § AvtL. Därefter gäller i princip den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt sett mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta den ovannämnda löftesprincipen ur spel. För avtal av den typ som nu är i fråga föreligger det vidare inga formkrav varför sådana kan ingås både muntligt, skriftligt och konkludent. Den sistnämnda varianten betyder underförstått eller genom parternas ageranden, vilket du i princip redan själv har påpekat ovan. Det kan därför konstateras att formen för det ifrågavarande avtalsslutet (den muntliga accepten från kundens förra VD i förening med vissa erhållna godkännanden på mail) inte på något sätt torde utgöra ett hinder för uppkomsten av en giltig bundenhet. Utifrån din ärendebeskrivning är det däremot inte helt tydligt om en anbuds- och acceptutväxling har skett på grundval av några uttryckliga avtalsvillkor, varken under det samarbete som ägde rum 2018 eller i samband med den offert som skickades inför räkenskapsåret 2019. En handlingsplan bifogades förvisso, men exakt vad denna innehöll är för mig ovisst. Detsamma gäller offerten. Att VD:n accepterade ett fortsatt samarbete framstår naturligtvis som otvetydigt, men hur regleringen av era (eller formellt sett bolagens) respektive förehavanden gentemot varandra mer i detalj ser ut och om ni (bolagen) tidigare har handlat utifrån (och följt) vissa underförstådda överenskommelser behöver också bringas viss klarhet i. Din inbokade telefonuppföljning är därför ett utomordentligt välkommet inslag och ett viktigt komplement härvidlag.
Kan kunden frånträda avtalet på grund av ändrade förhållanden (exempelvis på grund av lönsamhetsproblem)?
Det korta svaret och huvudregeln torde lyda: Nej, det är inte möjligt. Att den framtida händelseutvecklingen eventuellt skulle kunna bli oförmånlig är någonting som avtalsparterna i princip själva behöver stå risken för. Ändamålet bakom detta är att säkerställa att kraven på förutsägbarhet och viss stadga i alla avtalsförhållanden upprätthålls och det här synsättet har även kommit till uttryck i rättspraxis. I Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1985 s. 178 uttalade domstolen att en avtalspart regelmässigt måste bära risken för att dennes förutsättningar gällande avtalet kan komma att bli felaktiga. Det nyss anförda ligger också delvis i linje med regeln om förklaringsmisstag enligt 32 § AvtL, vilken applicerat på den förevarande situationen kan tolkas som att den som misstar sig om händelseutvecklingen helt enkelt ensamt får svara för detta när motparten är i god tro. Det ska emellertid noteras att det stundtals kan göras undantag från det nu sagda, men det förutsätter bland annat att avtalsbalansen väsentligen har rubbats och att denna är ett direkt resultat av en händelse som orsakats utom den så kallade kontrollsfären (exempelvis när avtalets fullgörelse hindras under en längre period till följd av en strejk, ett myndighetsingripande, en naturkatastrof, ett krig och/eller annat dylikt). I sådana situationer kan naturligtvis ett avtal komma att jämkas, antingen delvis eller i sin helhet. Men även i mindre allvarliga sammanhang kan avtal eller enskilda avtalsvillkor som framstår som oskäliga jämkas eller helt ogiltigförklaras genom den så kallade stora generalklausulen i 36 § AvtL. Men återigen, här fordras ytterligare relevanta upplysningar om den ursprungliga överenskommelse som slöts någon gång under 2018 samt om den offert jämte den handlingsplan som sändes till bolagets uppdragsgivare strax innan jul samma år.
Skulle kunden möjligen kunna åberopa något form kompetensöverskridande från den förra VD:n i samband med avtalssluten och därmed hävda att man inte ens från början har varit rättsligt bunden?
Märk väl att det egentligen inte finns något entydigt svar i det här avseendet eftersom mycket av den rättsliga bedömningen är avhängig hur sedvänjan i branschen ser ut för just den här typen bolagen och i synnerhet gällande kunden och dennes verksamhet. Enligt 8 kap. 29 § ABL begränsas VD:s beslutanderätt till den löpande förvaltningen och därmed löpande rättshandlingar. Med detta avses bolagets drift, det vill säga rutinärenden eller åtgärder av ordinär och återkommande karaktär, se 8 kap. 36 § ABL. Flagranta problem om hur detta ska tolkas kan bli uppenbara eftersom ett ärende som betraktas som rutinmässigt i en organisation givetvis kan framstå som helt verksamhetsfrämmande i en annan. Det torde med andra ord framstå som klart att bolagets storlek liksom verksamhetens art kommer att utgöra två avgörande faktorer. I två äldre rättsfall och i ett något senare avgörande har HD prövat just var gränsen går för VD:s kompetens (behörighet) och huruvida vissa då vidtagna åtgärder har ansetts ligga utanför den löpande förvaltningen;
I NJA 1958 s. 186 hade en VD i ett medelstort biografbolag träffat ett femårsavtal med en filmdistributör, vilket ansågs ligga utanför dennes behörighet. I domskälen betonades tidsfaktorn som utslagsgivande.
I NJA 1968 s. 375 hade en VD i ett medelstort fastighetsbolag muntligen träffat ett avtal med en löptid på 25 år avseende uthyrning av näringslokaler, vilket också ansågs ligga utanför behörigheten. I domen anförda HD att såväl beloppets storlek som formen för avtalsslutet kraftigt avvek från vad som tidigare hade varit brukligt.
Och i NJA 1995 s. 437 menade HD att en VD för en fondkommissionär hade överskridit den löpande förvaltningen genom att muntligen avtala om ett köp av en aktiepost till värde av 22 miljoner kronor.
Jag är naturligtvis fullt medveten om att detta egentligen inte var någonting som efterfrågades inom ramen för din ärendebeskrivning. Men när juridiska personer vill komma ur tidigare ingångna avtal brukar man inte sällan försöka argumentera för att den person, som för organisationens räkning och i samband med en avtalsförhandling, rättshandlade på ett sätt som låg utanför dennes behörighet. Mot den bakgrunden kan ditt bolag komma att behöva ta höjd för den här sortens sakinvändningar. Fullmaktsläran inom den allmänna avtalsrätten stipulerar nämligen att behörighetsöverskridanden hos mellanmannen/fullmäktigen (typ en VD) när denne rättshandlar i förhållande till tredje man (exempelvis ditt bolag) inte leder till bundenhet för huvudmannen (i det här fallet kunden) och detta oaktat tredje mannens eventuella goda tro (god tro kan endast åberopas vid mellanmannens befogenhetsöverskridanden, ej vid dennes behörighetsövertramp), se den allmänna regeln om ställningsfullmakter i 10 § 2 st. AvtL. Motsatsvis kan (ska) du självfallet på grundval av just fullmaktsläran försöka insistera att det förhåller sig på ett diametralt annat sätt. Annorlunda uttryckt: Att den förra VD:n helt enkelt höll sig inom sin behörighet vid tidpunkten för det första avtalsslutet och därmed band kunden vid de förpliktelser som följer av det aktuella uppdragsavtalet. Men huruvida så verkligen är fallet kan jag av förklarliga skäl inte med säkerhet fastslå i skrivande stund.
Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammantaget kan följande anföras. Vid en första anblick finns det enligt min mening ändå en del som talar för att du äger rätt att genomdriva affären och kräva fullgörelse av din motpart. Att någon slags bundenhet råder mellan denne och ditt bolag förefaller vara odiskutabelt varför ett rättsligt bindande avtal också torde vara ett faktum. Men att utröna och försöka fastställa det faktiska avtalsinnehållet med tillhörande förpliktelser för vardera parten kan däremot komma att föranleda vissa smärre problem. Och hur den ovan refererade rättspraxisen gällande behörighetsöverskridanden ska tillämpas på just ditt ärende låter jag tillsvidare vara osagt.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 28/9 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
