Bröstarvinges laglottsskydd

2020-11-25 i Laglott
FRÅGA
Hej.Min make har en vuxen adoptivdotter som inte vill veta av honom och det är en stor konflikt mellan dom. Vi har inga gemensamma barn utan jag har två vuxna barn från ett tidigare äktenskap. Han vill inte att hon ärver honom men enligt lag verkar det vara svårt att undvika. Hur kan han göra för att skydda det mesta av det han äger? Egendom osv. Hur mycket kan han testamentera till mig till exempel och hur mycket ärver hans dotter? Det är så många krångliga termer när man googlar så vi skulle behöva ha en enkel förklaring.
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Nedan följer en redogörelse av adoptivbarns rätt till arv. Reglering kring det aktuella rättsläget återfinns i föräldrabalken (FB) respektive ärvdabalken (ÄB).

Adoptivbarns ställning som biologiska barn
Ett adoptivbarn likställs i rättslig mening med ett biologiskt barn (4 kap. 8 § FB). Det får exempelvis betydelse i frågan om arvsrätt, där adoptivbarnet betraktas som en bröstarvinge. Det innebär således att din makes adoptivdotter har samma rätt till arv som om hon vore hans biologiska barn.

Bröstarvinges laglottsskydd och upprättande av testamente
I svensk rätt kan en bröstarvinge inte göras arvlös. Varje bröstarvinge har en lagstadgad rätt till sin laglott. Laglotten utgör femtio procent av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En arvslott utgör den del som en bröstarvinge fått ärva om förälderns totala kvarlåtenskap tilldelats denne. Kvarlåtenskap är egendom som kvarstår på den avlidnes sida efter att bodelning med efterlevande make har genomförts (jfr 23 kap. 1 § andra stycket ÄB och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det är enbart bröstarvingar som är berättigade till laglott.

Om laglotten kränks genom testamente kan bröstarvingen alltid påkalla jämkning för att få ut sin del (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Jämkningen ska göras inom sex månader från det att man tog del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Om jämkningen inte framställs inom den angivna tiden förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott.

Av bröstarvinges laglottsskydd följer således att din make kan testamentera bort den delen av arvet som inte inskränker på adoptivdotters laglott. Om din makes adoptivdotter är hans enda bröstarvinge, utgör hennes laglott femtio procent av hans kvarlåtenskap. Din make kan således upprätta ett testamente som angiver att hans dotter enbart ska vara berättigad till femtio procent av hans kvarlåtenskap (laglotten). Om din make inte upprättar ett testamente, kommer dottern att ärva din makes totala kvarlåtenskap (arvslotten).

Exempel
Om din make har 500 000 kronor i kvarlåtenskap efter bodelning, utgör dotterns arvslott (med utgångspunkt i att hon är din makes enda bröstarvinge) 500 000 kronor. Laglotten är femtio procent av arvslotten, vilket därmed blir 250 000 kronor. Det här hade inneburit att din make som mest kunnat testamentera bort 250 000 kronor till dig, eftersom att det inte inskränker på hans dotters laglott.

Sammanfattning
Bröstarvingar har en lagstadgat rätt till sin laglott. Din make kan testamentera bort den del av hans kvarlåtenskap som inte inskränker på hans dotters laglott. Adoptivdotterns laglott är i förevarande fall femtio procent av din makes kvarlåtenskap, vilket innebär att din make som mest kan testamentera bort egendom till ett värde av resterande femtio procent till dig. För att din makes totala egendom inte ska tillfalla din dotter, behöver han således upprätta ett testamente.

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning

Mellin Sahin
Fick du svar på din fråga?