Bröstarvinges arvsrätt som saknar svensk medborgarskap och registrerat släktskap

2016-11-29 i Bröstarvinge
FRÅGA
Hej! Hur blir det om arvlåtaren har dubbelmedborgarskap, har två barn fast ett utav dem inte är svensk och bor utomlands. Alltså ett barn utan svenskt medborgarskap som inte heller har släktskapet registrerat i Skatteverket kan inte räknas som bröstarvinge? Är det bara testamente som kan påverka arvfördelningen i detta fall?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline.

Eftersom din fråga handlar om arv med internationell anknytning är Ärvdabalken (ÄB) och Lag (2015:417) om arv i internationella situationer relevanta i ditt fall.

Vilket lands lagstiftning gäller?

För en arvlåtare med anknytning till flera länder gäller som huvudregel att frågor om arv avgörs enligt det lands lagstiftning i vilket den av avlidne hade sin hemvist. Är arvlåtaren folkbokförd eller varaktigt bosatt i Sverige, har således denna sin hemvist i Sverige och svensk lagstiftning avgör fördelningen av dennes arv.

Med hänvisning till att inget annat framkommer i frågan, kommer jag i mitt svar till dig att utgå ifrån att arvlåtaren har sin hemvist i Sverige och att således svensk lagstiftning gäller.

Om så inte skulle vara fallet, kan svensk lagstiftning i vissa fall ändå vara tillämplig (se Lag (2015:417) om arv i internationella situationer 1:1-3§§). Ett exempel på detta är då en arvlåtare med svensk medborgarskap i testamente angivit en önskan om att dennes arv ska fördelas enligt svensk lagstiftning.

Arvsfördelningen enligt de svenska reglerna om arv

Bröstarvingars arvsrätt anges i ÄB 2:1. Av paragrafen framgår att alla arvlåtarens barn är dennes bröstarvingar. Att ett barn saknar svenskt medborgarskap och inte heller hos Skatteverket är registrerad som arvlåtarens barn, fråntar inte barnet egenskapen av att vara bröstarvinge med arvsrätt. Det enda sättet som skulle frånta barnet denna rätt är om barnet skulle ha blivit bortadopterad till någon annan än arvlåtarens eventuella make (FB 4:7). Sammanfattningsvis kan därför sägas att har ingen sådan adoption ägt rum, är barnet en bröstarvinge och har arvsrätt precis som vanligt enligt ÄB:s regler.

Praktiska problem

Efter ett dödsfall ska bouppteckning göras inom tre månader (ÄB 20:1 1st). En boupptäckning är en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska även ange dödsbodelägare (dvs arvingar och testamentstagare) samt efterarvingar.

För att ta reda på vilka som är arvingar ska en släktutredning göras. Då barnet i din fråga dock varken är svensk medborgare, bor i Sverige eller är registrerad hos Skatteverket som släkting till arvlåtaren, kan det finnas risk att en sådan släktutredning inte upptäcker barnets relation till arvlåtaren. Tar barnet själv då inte kontakt med boutredningen eller någon annan dödsbodelägare (t ex för att barnet är omedveten om arvlåtarens bortgång), löper barnet risk att inte anges som arvinge i bouppteckningen och kommer därmed heller inte att kallas till boupptäckningsförättningen (dvs den dag man börjar gå igenom dödsboets tillgångar och skulder). Barnet riskerar därmed att gå miste om sitt arv. Visserligen finns det möjlighet för barnet att i efterhand angripa bouppteckningen för att få ut sitt arv, men som regel måste detta göras inom fem år (ÄB 16:2).

Rekommendationer

Sammanfattningsvis kan sägas att även om barnet med utländskt medborgarskap, om denne inte har blivit bortadopterad, har en lagstadgad rätt att som bröstarvinge få ärva arvlåtaren, föreligger det av praktiska skäl en risk för att barnet ändå kommer att gå miste om sitt arv.

För att undanröja denna risk, rekommenderar jag arvlåtaren att för det första få sitt släktskap till barnet registrerat hos Skatteverket. Med en registrering kommer det tydligt framgå vid arvlåtarens bortgång att barnet är arvlåtarens bröstarvinge och således har rätt att taga arv.

För det andra rekommenderar jag arvlåtaren att upprätta ett testamente trots att barnet med utländskt medborgarskap är arvsberättigad utan ett speciellt stadgande i ett sådant. Genom ett testamente kan arvlåtaren tydligt för efterlevande ange sin vilja och försäkra att barnet inte blir förbisedd vid arvsfördelningen. Vill arvlåtaren ha hjälp med att upprätta ett testamente kan vi hjälpa hen med det HÄR.

Jag hoppats att detta har givit svar på din fråga, och om du undrar över något mer är du välkommen att kontakta oss igen.

Vänligen,

Alexandra Lantz
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bröstarvinge (402)
2020-10-19 Hur ärver gemensamma barn respektive särkullbarn?
2020-10-18 Kan en bröstarvinges enskilda egendom utmätas för att betala av den avlidnes skulder?
2020-10-12 Barnbarns rätt till arv från mormor
2020-10-11 Har man rätt till arv även om man inte haft någon relation till sin pappa?

Alla besvarade frågor (85278)