Bröstarvingar har rätt till efterarv efter sin först avlidna förälder
Hej,
Jag har en arvsrelaterad fråga. Min farfar och farmor hade två barn: ett gemensamt (min pappa) och ett särkullsbarn (min faster ("faster") som var min farmors tidigare dotter, alltså ett särkullsbarn). Enligt skrivet testamente skall min pappa och min faster bägge ha rätt till sina laglotter. När min farmor gick bort fick min faster sitt arv (sin laglott) direkt då hon var särkullsbarn och min farfar ärvde resten som äkta maka. Nu har min farfar gått bort och därför skall ytterligare ett arvskifte göras. Därav min fråga:
Skall min pappas laglott räknas direkt från min farfars samlade tillgångar, eller har han även en "innestående" laglott från det förra arvskiftet från min farmor som man skall räkna bort först?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
En efterlevande make ärver före alla andra arvingar förutom s.k. särkullbarn (3 kap 1 § ärvdabalken). Därför hade din faster rätt att få ut sitt arv direkt medan din pappa istället fick vänta på ett s.k. efterarv (3 kap 2 § ärvdabalken). Efterarv innebär att man när den efterlevande maken har dött har rätt att få ut sitt arv efter den först avlidna maken. Din pappa har alltså rätt till att få ut laglotten efter sin mamma nu när hans pappa har dött. Vanligtvis brukar efterarvet från den först avlidna maken (d.v.s. din farmor) motsvara hälften av den kvarlåtenskap som den efterlevande maken (din farfar) har vid tillfället för dödsfallet (3 kap 2 § ärvdabalken). Detta p.g.a. att makar ganska ofta endast äger s.k. giftorättsgods och att allting därför ska delas på hälften vid en bodelning då någon av makarna avlider (9 kap 1 § äktenskapsbalken och 11 kap 3 § äktenskapsbalken). Ifall makarna ägde s.k. enskild egendom kan efterarvets storlek variera. Meningen med efterarvet är att det ska motsvara så stor del den först avlidna makens arv var av den efterlevande makens samlade tillgångar. Detta illustreras enklast med ett exempel:
Din farfar ärvde 100 000 kr efter din farmor.
Han ägde själv 200 000 kr. Sammanlagt hade han då 300 000.
Efterarvet efter din farmor ska motsvara den del hennes arv utgjorde i din farfars samlade egendom efter arvet.
100 000/300 000 = 1/3.
En tredjedel av den egendom som finns kvar då din farfar avlider ska i så fall delas ut till din farmors efterarvingar i efterarv. Man räknar alltså inte på den summa pengar som arvet bestod av utan efterarvets storlek bestäms av en kvot del, detta då egendom kan öka och minska i värde.
Efterarvet ska delas ut innan man genomför arvskifte efter din farfar. Din pappa kommer därför att få ett efterarv motsvarande sin lagott från sin mamma, och sedan få ut sin laglott från sin pappa.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
