Bouppteckning och arvskifte
Hej,
Min far gick bort den 21/8-2016 och nu har det varit bouppteckning men också så har min mor och min halvsyster haft möte ang arvskiftet.
Kan jag då få ta del i vad som är skrivet till min halvsyster (särkullbarn) och min mor? Och vad dom har kommit överens om?
Min ena syster mailade mig och sa att det bara var mellan min halvsyster och min mor? Kan detta stämma?
Lawline svarar
Hej!
Vad trevligt att du hittat till oss på Lawline!
När en person avlider bildas ett dödsbo, en så kallad juridisk person som ska förvalta dessa tillgångar.
Detta dödsbo företräds av delägarna i dödsboet, om ingen särskild dödsboförvaltare har utsetts enligt 18 kap. 1§ ÄB, fram till dess att dödsboet avvecklas och arv delas ut. Enligt samma paragraf framgår det även att dödsbodelägare är de som har rätt att ärva, såsom arvingar, testamentstagare och i vissa fall den avlidnes efterlevande make/sambo (din mor blir dödsbodelägare om du är gemensamt barn, då hon då kommer att ärva en del av din fars egendom som han tilldelas i bodelningen). Enligt 2 kap 1§ ÄB har du som bröstarvinge (barn till den avlidne) rätt att ärva. Av din fråga framgår inte riktigt om ditt halvsyskon är barn till din far eller din mor. Den som är särkullbarn till den avlidne är delägare i dödsboet och har rätt att få ut sitt arv direkt efter din fars död enligt 3 kap. 1§ ÄB. Om den avlidne efterlämnar sig gemensamma barn med den efterlevande maken är endast maken dödsbodelägare.
När det fastställts vilka som är dödsbodelägare ska dessa tillsammans förvalta tillgångarna tills dess att boet har utretts och kan avvecklas enligt 18:1 ÄB. De beslut som tas angående boet kräver enligt huvudregeln samtycke från alla delägare, brådskande beslut kan däremot i vissa fall tas även om man inte hinner invänta någon delägares samtycke. Är man oense hur boet ska förvaltas, eller att du inte tycker det går rätt till, kan du ansöka om en boutredningsman vid tingsrätten enligt 19:1 ÄB. Men som jag förstår din information är du i nuläget inte dödsbodelägare, eftersom du är gemensamt barn, vilket eventuellt ditt halvsyskon inte heller är om denne är barn till din mor.
När någon avlider ska en bouppteckning upprättas senast tre månader efter dödsfallet enligt 20 kap. 1§ ÄB. En bouppteckning anger vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade vid sin bortgång (ett underlag för vad som ska fördelas ut vid arvskiftet) samt att det blir en legitimationshandling för delägarna att företräda boet. Den anger också vilka som är dödsbodelägare och om det finns några dokument som påverkar fördelningen (testamente, gåvobrev eller äktenskapsförord).
Den dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård (eventuellt boutredningsman ifall sådan är tillförordnad), i detta fall eventuellt din mor, ska på heder och samvete förteckna alla tillgångar och skulder som respektive make/maka har. Utgångspunkten för fördelningen är alltså bouppteckningen, och om din mor och din halvsyster träffat någon överenskommelse mellan sig får det inte inkräkta på din rätt. Innan arvet fördelas upprättas ett arvskifte, men, om jag förstår frågan rätt så är du gemensamt barn och är därför inte dödsbodelägare och deltar inte i fördelningen i detta skede. Du får alltså vänta tills din mor avlidit, vilket även ditt halvsyskon får, om detta barn är syskon på din mors sida. Är syskonet barn till din far är denne dödsbodelägare och har rätt till farsarv vid fördelningen av arvet efter din far. Vid fördelningen av arv efter din mor senare, ska det förtecknas vad särkullbarn fått vid den först avlidne makens bortgång, så att fördelningen efter din mor blir rätt. Övriga dödsbodelägare ska på anmaning lämna uppgifter till bouppteckningen. Detta framgår av ÄB 20:6. Om du misstänker att uppgifter undanhålls vid bouppteckningen efter din mor sedan, kan du enligt ÄB 20:6 st. 2 ansöka att tingsrätten ålägger dina halvsyskon att bekräfta sina uppgifter med ed.
Det som är viktigt i ett senare skede är också att veta vad som vid din mors bortgång räknas som farsarv respektive morsarv. Det vill säga vad din mor ärvt efter din far, som hon inte fått genom bodelning vid din fars bortgång. Det använder du bouppteckningen efter din far till. Det vill säga det visar hur fördelningen ser ut och hur det senare ska fördelas.
Sammanfattningsvis så är mitt råd att, om du är dödsbodelägare, begära boutredningsman. I annat fall får du se till att eventuell överenskommelse mellan din mor och ditt halvsyskon kommer fram när din mor avlider, om det då kan vara fråga om eventuellt förskott på arv eller något annat avtal som påverkar din rätt när din mor går bort. Om din mor väljer att ge något till ett annat syskon, som inte är barn till din far, kan det räknas som förskott på arv från din mor och påverkar också senare fördelningen av det som är kvar när din mor går bort. Deras möte kan handla om att din mor vill ge ett förskott på sitt arv, men som sagt, det får inte inkräkta på din rätt till arv. Är syskonet däremot barn till din far är denne dödsbodelägare och har rätt till arv efter din far.
Om du är gemensamt barn kommer du alltså ha rätt till efterarv, men dessa regler innehåller lite om och men, så det är viktigt att du använder bouppteckningen efter din far som utgångspunkt och till exempel tittar hur tillgångar och skulder är värderade.
Din fråga innehåller lite för knapp information för att du ska kunna få ett tydligt svar och om du vill få din fråga närmare utredd är du välkommen att kontakta våra jurister för grundligare genomgång. Hur det går till och vad det kostar kan du läsa om genom att klicka här, då kan du också få hjälp om du vill med ansökan om boutredningsman.
Med vänliga hälsningar
