Bostadsrätt vid skilsmässa
Ett gift par med barn bor i en bostadsrätt som ägs gemensamt. Ena parten ger bort sin del alltså hälften till den andra parten genom att skriva gåvobrev.
Ena parten blir därmed ägare till hela bostadsrätten.
Vad händer vid ev. Skilsmässa och bodelning skall ske?
Det finns inget äktenskapsförord om att bostadsrätten eller del därav är enskild egendom varken före eller efter att gåvobrevet skrevs.
Då är väl bostadsrätten fortfarande giftorättsgods till 100 % och bostadsrätten delas lika mellan parterna vid ev. Skilsmässa?
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej.
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
För att besvara din fråga kommer jag använda mig av regler som finns i Äktenskapsbalken(ÄktB).
Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller vid äktenskapsskillnad, 1 kap 5 § ÄktB. När ett äktenskap upplöses ska makarna dela på all egendom som är giftorättsgods. Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Allt som tillhör en make är dennes giftorättsgods om det inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som enligt äktenskapsförord är enskild egendom eller vad en make erhållit som enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, anses vara enskild egendom mellan makar. Observera att avkastning av enskild egendom anses vara giftorättsgods om det inte föreskrivits annat i ett testamente11 kap. 3 § ÄktB. Vid bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits av delas värdet lika mellan makarna. En bodelning innebär som huvudregel att makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan dem, det behöver dock inte delas exakt lika om man kommer överens om annat 10 kap 1 § ÄktB.
När man lagt samman giftorättsgodset efter avdrag för skulder ska detta delas på lika andelar mellan makarna, 11 kap 3 § ÄktB. Efter detta ska giftorättsgodset fördelas på lotter, 11 kap 7 § ÄktB. I lottläggningen avgörs vem av makarna som ska få vad. I detta skede har varje make rätt att i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar. Om bostadsrätten inte utgör enskild egendom så utgör den giftorättsgods och kommer ingå i bodelningen mellan makarna, 10 kap 1 § ÄktB. I ditt fall berättar du att det inte finns något föreskrivet om att bostaden utgör enskild egendom och den kommer därför räknas som giftorättsgods och delas mellan makarna i bodelningen.
Nästa fråga som blir att bedöma är vem som ska behålla bostaden på sin lott. Om makarna inte är överens om vem som ska behålla huset så kan man ansöka om att en bodelningsförrättare ska förordnas. I första hand ska bodelningsförrättaren försöka få makarna att komma överens, men om detta inte går bestämmer bodelningsförrättaren hur egendomen ska fördelas 17 kap 1 § ÄktB. Det kommer då göras en bedömning om vem som bäst behöver bostaden. Enligt 11 kap. 8§ ÄktB har den make som bäst behöver lägenheten, efter skilsmässan, rätt att få den genom avräkning på sin "lott". Vem som sedan vid en skilsmässa har bäst rätt till bostadsrätten blir en bedömningsfråga. Man tar exempelvis hänsyn till vem som kommer ha vårdnaden om gemensamma barn, makes möjlighet att skaffa annan bostad samt ekonomiska förhållanden i övrigt. Den maken som inte får bostaden ska bli kompenserad i form av annan egendom eller pengar, så att båda makarna får sin respektive andel. En förutsättning för att man ska få bostaden är att den andre parten kan lösas ut den andra ekonomiskt. Om man inte har möjlighet att köpa ut sin make blir det svårt att få huset eftersom att man inte kan lösa ut sin make ekonomiskt. Om den ena make kan köpa ut den andra ur huset kommer hen med stor sannolikhet att få huset på sin lott och den andra blir kompenserad. Att avgöra vem som har bäst rätt till bostaden blir alltså en fråga som måste avgöras i varje enskilt fall utifrån makarnas förutsättningar.
