Bodelning och fördelning av arv med äktenskapsförord och testamente
Frågan gäller en vän till mig, jag har valt att byta namn:
Kalle och Eva är gifta och har inga gemensamma barn. De har barn från tidigare äktenskap (särkullbarn).
När kalle avlider är summan på hans tillgångar minus skulder 500 tkr. Summan på Evas tillgångar minus skulder 2 500 tkr.
Det finns ett registrerat äktenskapsförord bara Evas samtliga tillgångar ska vara enskild egendom. Ett motsvarande finns inte vad gäller Kalles tillgångar.
Det finns ett testamente där Kalle testamenterar allt till sin fru, utom särkullbarnens rätt till laglott.
Kommer bodelning att omfatta enbart Kalles tillgångar där dödsboet får kvar 250 tkr som ska fördelas mellan Eva och Kalles barn? Med andra ord kommer Eva att behålla samtliga hennes tillgångar på 2 500 tkr + 250 tkr får bodelning och sedan ärva 125 tkr enligt testamentet medan Kalles barn får dela på 125 tkr?
Om det inte hade funnits ngt testamentet, hade barnen fått dela på 250 tkr istället för 125 tkr?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Om en person som är gift avlider ska en bodelning göras
Då ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).
Detta innebär i ditt fall att Eva kommer få behålla sin egendom som är enskild, och makarna ska dela på Kalles egendom som är giftorättsgods. Efter bodelningen kommer Eva alltså ha 2 500 tkr + 250 tkr. Kalles kvarlåtenskap som ska fördelas som arv efter honom är då 250 tkr.
Hur ska arvet fördelas?
Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes laglott. Det är även möjligt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Oavsett om det finns ett testamente har dock bröstarvingarna alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).
Din situation
Kalles kvarlåtenskap är alltså 250 tkr som ska fördelas. Enligt huvudregeln skulle Kalles barn delat lika på detta, men enligt testamentet ska barnen bara få sina laglotter. Det är alltså 125 tkr som ska delas lika mellan Kalles barn. Resterande 125 tkr ska tillfalla Eva i enlighet med testamentet.
Om det inte funnits något testamente skulle Kalles bröstarvingar ha rätt till hela Kalles kvarlåtenskap. Detta eftersom de är särkullbarn, och särkullbarn har bättre rätt att ärva än en efterlevande make (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).
Slutsatsen är alltså att du har uppfattat situationen korrekt.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
