Bodelning och arvsskifteshandling
Hej,
En efterlevande maka och ett särkullbarn är helt överens om uppdelning av arvet vari ingår en fastighet som ska övertas av sonen med befintliga bolån.
Bouppteckningen är klar och godkänd hos skatteverket.
Kan man skriva arvskifteshandling enbart, eller måste en bodelning med lottläggning ändå göras, även om man frångår lottläggningen i uppdelningen av arvet?
Lantmäteriet begär endast bouppteckning och arvskifteshandling för ansökan om lagfart.
Kan man ansöka om lagfart före bankbesök där banken ska överföra bolån?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Innan ett arvskifte kan utföras krävs det att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets alla skulder är betalda. Om den avlidne var gift krävs det i regel också en bodelning innan arvsskiftet kan äga rum 9 kap 1 § Äktb och23 kap 1 § ÄB. Det är dock vanligt att en bodelning inte görs när att den avlidne var gift och det bara finns barn som är gemensamma med den efterlevande maken. Den efterlevande maken ärver då oftast hela kvarlåtenskapen och något avtal behöver i regel inte upprättas. I detta fall finns det dock ett särkullbarn och den efterlevande maken har då inte arvsrätt efter den döde. I sådana fall behövs en bodelning. Detta eftersom efterlevande make/maka och dödsbodelägare har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvsskiftet. Syftet med bodelning är att det sammanlagda nettovärdet av båda makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan makarna, och vid en makes död mellan efterlevande make och dödsboet (9 kap 5 § Äktb)
Kan man skriva arvskifteshandling enbart, eller måste en bodelning med lottläggning ändå göras, även om man frångår lottläggningen i uppdelningen av arvet?
En bodelning med lottläggning måste göras. En bodelning består av två steg: Andelsberäkning, 11 kap 1 § ÄktB och lottläggning 11 kap 7 § Äktb. Genom andelsberäkning fastställer man hur stort värde vardera make ska erhålla och genom lottläggning vilka tillgångar som ska tilldelas vardera make. Därefter kan ni upprätta en arvsskifteshandling. Dock av praktiska skäl brukar bodelningsavtalet och arvsskifteshandlingen göras samtidigt eftersom de troligtvis kommer se likadana ut. Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Om ni är överens kan ni fritt skifta boets tillgångar efter de värden som ni själva bestämmer. Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen.
Arvsskifteshandlingen
För att fördela den avlidnes tillgångar mellan flera dödsbodelägare krävs ett arvskifte. Arvskifteshandlingen är en handling av vilken det framgår till vem av arvingarna och testamentstagarna som egendom ska tillskiftas, t.ex. att fastigheten ska tillskiftas särkullbarnet. En arvskifteshandling ska vara skriftlig och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Bouppteckningen tillsammans med arvskifteshandlingen är de handlingar som behövs för att kunna verkställa en egentlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap och utgör bevis över att dödsbodelägarna är överens om vem som ska få viss egendom.
Att tänka på vid övertagande av fastighet - Kan man ansöka om lagfart före bankbesök där banken ska överföra bolån?
Huvudregeln är att dödsboet alla skulderna ska betalas av. När det gäller fastigheten om det inte finns tillgångar i boet till att betala lånet/skulderna på fastigheten så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs. Särkullbarnet kan under förutsättning ta över fastigheten genom arvsskiftet om borgenärerna (banken) godtar ett gäldenärsbyte, dvs att särkullbarnet skrivs över på lånen istället. Ni kan inte söka lagfart förrän skulderna är lösta eftersom att arvskifteshandlingen ej kommer bli godkänd om inte dödsboets skulder är lösta. Om arvskifte görs innan alla skulder har blivit betalda (eller medel åtminstone avsatts särskilt för betalning av skulderna) ska arvskiftet gå tillbaka, se 21 kap 4 § ÄB. Det innebär att arvinge kommer bli tvungen att lämna tillbaka det den fått i arv (eller motsvarande värde) för att täcka skulden som inte blivit betald innan arvskiftet.
Beviljar banken gäldenärsbytet kan särkullebarnet använda arvskiftehandlingen till att söka lagfart (detta ska göras inom tre månader efter förvärvet). En ansökan om lagfart ska innehålla, vilken fastighet eller tomträtt det gäller, arvsskiftehandlingen i original, en kopia av bouppteckningen (bouppteckningen måste först vara registrerad hos skatteverket) Tänk på att fastigheten måste vara upptagen i bouppteckningen. Arvsskifteshandlingen måste vara bevittnad av två personer.
Kan inte särkullbarnet ta över skulderna så är tyvärr enda utvägen att sälja fastigheten. Då är alternativet att ni säljer fastigheten direkt från dödsboet. Då måste ni först söka lagfart på fastigheten för dödsboet räkning. Dödsboet kommer då vara lagfaren ägare och samtliga dödsbodelägare måste komma överens om en försäljning. Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet och måste också underteckna köpebrevet. Skulle ni göra på detta sättet innebär det att ni måste vänta med att skifta dödsboet till försäljning är genomförd och dessutom ändra bouppteckningen och redovisa köpesumman för fastigheten.
Jag rekommenderar er att gå in och kolla på lantmäteriets hemsida där de beskriver situationerna väldigt pedagogiskt om hur det går till att b.la ansöka om lagfart på fastighet genom arv eller som dödsbo. Jag länkar här.
Hoppas det gav svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
